The Phantom Of The Opera


• Dario Argento • Italien • 1998 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Il Fantasma Dell'Opera


SPELTID:

• 98 min.


MEDVERKANDE:

• Julian Sands
• Asia Argento
• Andrea Di Stefano
• Nadia Rinaldi
• Coralina Cataldi-Tassoni
• István Bubik
• Zoltan Barabas


MANUS:

• Gaston Leroux
• Gérard Brach
• Dario Argento
• Giorgina Caspari
• Philippe Gille
• Edmond Gondinet


FOTO:

• Ronnie Taylor


MUSIK:

• Ennio Morricone


PUBLICERAD:

• 30 September 2004 - 14:14:20


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• DVD RECENSIONER:
I. Dario Argento Collection


 


 
 

Ännu en re-make på en film som redan i originalformat inte innehöll historiens mest fascinerande story direkt. (Hur många finns och behövs det egentligen?)

Det enda som kan göra det här intressant(are) är att Argento står för regin.

Skräckfilmstorkan var under de sista åren av 90-talet så allvarlig att de borde ha nämnt det på nyheterna i samband med övriga oroligheter i världen. (Åtminstone en gång i veckan.) Håll i alla fall med om att det i det här fallet var lite bättre förr. Man undrar om inte hoppet på allvar är ute för denna genre och samma fråga återkommer ständigt: Vad händer nu, då...?

En dag hör man att Sandrew Metronome tänker släppa Dario Argentos två senaste filmer ("The Phantom Of The Opera" och "The Stendhal Syndrome".) även här i Sverige. Ovan nämnda skräckfilmstorka skruvade upp förväntningarna så mycket att vissa antagligen sväljer nästan vad som helst. Och förväntningarna kan t.o.m. slå alla negativa recensioner och all dålig kritik just "The Phantom Of The Opera" fått.

Vad filmen handlar om vet väl de flesta - En mystisk figur, känd som Fantomen (Julian Sands), hemsöker stadens opera och förälskar sig den unga sångerskan Christine (Asia Argento). Christines blivande man Raoul blir därför något bitter. Fantomen är dock ingen helt igenom trevlig kille, så Raoul måste rädda sin älskade innan något hemskt händer... Med små variationer på samma tema, givetvis.

Det var det det. Och...?

Även om det här redan är en färdig och söndermald story, så är "The Phantom Of The Opera" aningen originell med nya idéer som gör att denna version skiljer sig en hel del från de många övriga som gjorts. (I alla fall de tre jag har sett.)

Det finns dock en hel del likheter med "Opera" - Många scener och kameraåkningar påminner direkt om varandra, Christine är till sättet ganska lik Betty i ovan nämnda film och båda ersätter den ordinarie sångerskan när denne råkat ut för en olycka. Att både Christines och Bettys närmaste medhjälpare spelas av samma skådespelerska (Coralina Cataldi-Tassoni) i båda filmer är nog knappast någon tillfällighet heller.

Och självfallet är även de mekaniska specialeffekterna mycket välgjorda medan datoranimationerna inte är lika välgjorda.

Det skulle inte komma helt oväntat ifall Argento ansåg att han inte var helt färdig med teaterbyggnader eller ämnet i sig - "Opera", men att han inte hade någon egen story. (Om man tänker på hur det gick då, 1987, så fanns kanske ingen motivation att skriva något färskt heller?)

När man sett filmen får man än en gång bekräftat att Argentos verk inte är bleka kopior av någon annans och att han fortfarande kan göra en film intressant. Är man ett riktigt fan bör man därför inte bli helt igenom besviken. (Även om det nu är Argentos minst bra film.)

Men, frågan kvarstår: Vad händer nu, då...?

 



  

IDÉ : 60%


Ännu en "The Phantom Of The Opera"?

  

STORY : 39%


Samma gamla vanliga urvattnade handling. Med en massa nonsens i tid och otid.

 
  

REGI : 72%


Il Maestro verkar inte vara i toppform direkt.

  

FOTO : 78%


Ronnie Taylor brukar inte klanta till det. Filmen är vacker att se på. (Så länge man blundar under CGI:n.)

 
  

SKÅDESPELERI : 37%


Riktigt, riktigt dåligt och på gränsen till uselt. Julian Sands och Asia Argento (I HUVUDROLLERNA?!) är mördande tråkiga att se på.

  

MUSIK : 77%


Ennio Morricones härliga orgelmusik är en av de filmens få starka sidor.

 
  

TEMPO : 59%


Inte speciellt engagerande på något sätt.

  

ATMOSFÄR : 68%


Det mesta som är mediokert i filmen förtar en hel del av stämningen.

 
  

UTFÖRANDE : 65%


Ja, jag vet inte vad Argento ville med det här.

  

REPRISVÄRDE : 58%


Man kan se den ett par gånger och sedan är det bra. Men alla filmer där en pedofil blir strimlad är värd ett par pluspoäng.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Jäkligt snyggt foto... Men på gränsen till för mycket...

 
 

Förvisso är råttor sociala djur, men man skulle inte vilja ha en krypande på... Ett visst ställe...

 
 

Det borde räcka med fantomer på diverse operor nu.

 
 
Flera ljusglimtar i en rulle som hade varit väldigt svår att uthärda annars.