The Divide


• Xavier Gens • Frankrike / Tyskland / Canada / U.S.A. • 2011 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• The Divide - Die Hölle, das sind die Anderen!


SPELTID:

• 122 min.


MEDVERKANDE:

• Lauren German
• Michael Biehn
• Milo Ventimiglia
• Courtney B. Vance
• Ashton Holmes
• Rosanna Arquette
• Iván González
• Michael Eklund
• Abbey Thickson
• Jennifer Blanc


MANUS:

• Karl Mueller
• Eron Sheean


FOTO:

• Laurent Barès


MUSIK:

• Jean-Pierre Taieb


PUBLICERAD:

• 26 Maj 2012 - 23:07:26


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
2009------------
2010------------
2011------------
2012----53


 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 

Om du otåligt har väntat på en "Mad Max 2"-liknande "Post Apocalypse"-våffla där en grupp människor kämpar mot alla odds i extremt ogästvänliga miljöer medan deras överlevnadsvilja svetsar samman gruppen ännu tajtare för att sedan, just när det ser som allra mörkast och jävligast ut, bevisa att människan i sin primitivaste form är godhjärtad, viljestark och kapabel att utföra mirakel - Tja, då är INTE "The Divide" filmen du ska se...! Dunkerque-födda Xavier Gens skildrade ju med debut-filmen "Frontière(s)" att människor kan vara rätt så oschyssta mot varandra när det kniper lite här och var.

Och eftersom några värdelösa kukhuvuden sabbade Gens andra film "Hitman", så pratar vi inte om varken den eller nyss nämnda snopp-skallar. Kort och gott blev det baj av alltihop. (Och det är orsaken till varför den ej har setts av undertecknad.) Så nästa "riktiga" film i raden är då alltså "The Divide". Filmen hade "The Fallout" som arbetstitel, men då hade antagligen en legion blivit förbannade för att den "ju för inte alls var som Black Isles / Obsidian Entertainments spelserie". (Förutom att det blir jävligt tuffa tag.) Men tyskarna får då alltid till en finurlig tagline i själva titeln - I det här fallet: "The Divide - Die Hölle, das sind die Anderen!" ("Helvetet, det är de andra!") Vilket är en väldigt beskrivande sådan.

Om man då har råkat tycka att levnadsförhållandena har varit ohemula i andra filmer med "Post Apocalypse"-tema, så har man mycket kvar att uppleva (I alla fall i filmväg.) och som serveras kallt och rått i "The Divide". Om det fanns något trevligt där någonstans på vägen, så är det verkligen slut med det nu.

Det börjar med stor jävla smäll mitt i New York - En atombomb utplånar stora delar av Manhattan och de flesta människor blir grillade på nolltid. En grupp hyresgäster i ett större hyreshus lyckas ta sig ned i en källare som precis är på väg att bommas igen av hyresvärden Mickey. (Michael Biehn - Cool och stenhård som vanligt.) Mickey hade tänkt rida ut stormen så långt det går under de kommande månaderna med hjälp av diverse proviant och förnödenheter, men nu finns där alltså åtta pers till som förr och inte senare kommer att bli hungriga och törstiga. Och någon plan B existerar inte eftersom plan A lydde: "Om det smäller - Snabbt som Satan ned i källaren.". Det tar inte lång tid förrän några av de ofrivilligt instängda börjar tjafsa sinsemellan när Mickey konstaterar att det radioaktiva dammet kommer att ta död på den som vågar masa sin röv ut ur källarvåningen. Så ingen går ut på obestämd tid. Och eftersom varken mobiler, T.V.:ar eller komradior fungerar, så är det ingen som vet vem som smällde av Le Bomb och vad som händer ute i världen. Mickey är säker på att det var araber. Men kanske var det amerikanerna själva. (Hey!) Eller t.o.m. nordkoreaner.

Ingenting är ju som väntans tider sägs det, och några dagar senare verkar det som om räddningen är på plats när någon utifrån börjar skära upp dörren med skärbrännare. In kommer ett gäng snubbar i strålningssäkra, vita dräkter...

Men...

Eller som man skrev i skolan när man tvungen att "recensera" (Ja, det blev ju bra varje gång.) en bok: "Resten får ni läsa själva." (Eller se i det här fallet.)

För sedan snackar vi om en skildring av en nedåtgående spiral som innefattar allt ont som människor kan utsätta varandra för i konflikt-situationer. Vi snackar om fullständiga mentala haverier som övergår i våldshandlingar och som lockar fram det destruktiva i den omänskliga naturen. Det finns inga anledningar att dra på smilbanden en enda gång när helvetet väl brakar löst. Men på något sätt märker man direkt vem som kommer att balla ur först respektive svårast. (För flera av dem har inte riktigt har alla ikoner på skrivbordet - Om man säger så.) Det finns redan på något sätt i karaktärernas agerande. (Om inte någonting i ens omvärld formar ens personlighet till det sämre, så fixar man det helt säkert själv när packningarna brister.) Alla självdestruktiva arketyper finns där och visar sina fula trynen. (Bokstavligt talat när skadorna från strålningen börjar göra sig påminda.) Nog med parenteser nu.

"The Divide" utspelas alltså inte i en Post Apokalyptisk värld i stil med spelet "Fallout: New Vegas", utan här är det en källarvåning isolerad från det som är kvar av New York (?) som är världen. Och det handlar nästan enbart om människorna i den. Deras beteende speglar det som leder till att det blir bråk mellan allt från gatugäng till hela nationer. Och att den som har atombomben bränner av den först. Är det tillräckligt sent på kvällen och man tillräckligt tankad och dessutom på filosofiskt humör, så kan man dra paralleller till "9/11" och... Jaha, det finns visst lite referenser till det i filmen, ja. Men det är inte gjort på det där amerikanska sättet där man målar det på tittarnas näsor, utan mer... Ni vet - Utspekulerat! Fast ändå med finess. Vi kan ana vad som har lett till att avföringen har träffat fläkten där ute.

Men situationen blir bara värre och värre medan tiden går. Ovissheten och paranoian triggar viglande, dubbelspel, lögner och knogmackor. Redan en timme in i filmen undrar man hur det kan vara en hel timme kvar när det känns som både askan och elden redan är avklarad. Och då har man tillfälligt glömt bort hur det var man log. Det enda som genererar glädje och kanske lite jubel är när vissa av karaktärerna dör plågsamt. Och något lyckligt slut kan man bara fantisera om, och det är bara om man stänger av filmen efter tio minuter och låtsas att de som kommer och öppnar dörren säger att faran är över och att det hela var som "9/11" fast med lite varmare vindar. Survival Horror-rullar är inte kända för att vända till något bra i allra sista stund, men det "comes with the territory" som det heter.

Om man nu inte vill avslöja något av filmens vändningar, så kanske man bara kan säga några ord om själva utförandet. Och jodå - Det visuella är ytterst välgjort. Klassiska gore-effekter i schyssta mängder och make-up för den där extra-glåmiga "Post Apoc"-looken. (Strålsjukan gör ju sitt, men vem hade trott att håravfall, blödande tandkött och-- Strejkande organ skulle vara de goda nyheterna?) Man känner nästan stanken i varje hörn. Dialogen är packad med elakheter och hatiska kommentarer - Precis som man kan förvänta sig bland folk som har slutat dra jämnt för länge sedan. Och man köper att världen utanför förmodligen är uppfuckad bortom all räddning. Så rätt personer på rätt plats skulle man väl kunna säga. Hela skiten kanske redan var en del av en självuppfyllande profetia.

Nåväl. När det inte är BBFC som gör bort sig för tusende gången i rad, så är det givetvis MPAA som är lika duktiga. "R-rated"-versionen kan man glömma med en gång om man inte hinner dra den i väggen innan. Synd bara att det är den som finns släppt i bl.a. Storbritannien. (I skrivande stund finns den inte utgiven i Sverige, men den dyker nog upp så småningom.) "Unrated"-versionen är nästan tolv minuter längre. Nu så är det mesta av dessa minuter karaktärisering, men det känns som att den är viktigast eftersom där inte finns så värst mycket annat att mejsla ut. Tortyr då? Ja, för det finns inte tillräckligt, eller vad då?

"The lucky ones died in the blast." lyder filmens tagline. Men frågan är då: Hade de lika stor tur som de som fick hjärnorna utblåsta i "Island Of Death"? En sak är i alla fall säker - På "Island Of Death" sken åtminstone solen. Det gör den fan inte någonstans i "The Divide".

 



  

IDÉ : 92%


Post Apocalypse som du aldrig har sett det tidigare. Och det är en realistisk sådan på många sätt.

  

STORY : 93%


Att det kan skapas så mycket dramatik och våldsamheter ur ett så enkelt scenario. Allting är verkligen med. Allting fick plats på ett naturligt sätt.

 
  

REGI : 98%


Det är nästan så att man är där själv som en handlingsförlamad karaktär som alla ignorerar. Man vill ofta fly genom att stänga av filmen, men det går inte.

  

FOTO : 88%


99% av filmen utspelas i en källarvåning. Men Laurent Barès kamera har fått med alla sunkiga och äckliga detaljer. (Läs: Det finns inte mycket vackert att se här.)

 
  

SKÅDESPELERI : 96%


Man kan bara hoppas att "metodskådespeleri" inte är med i detta fallet. Lauren German är helt otroligt bra. Bara kolla på hennes ansiktsuttryck i slutet av filmen - Skådespeleri!

  

MUSIK : 86%


Ödesmättat som fan. Ett av Jean-Pierre Taiebs stycken ger helt klart "28 Days Later"-vibbar med en instrumental melodislinga som ökar i intensitet medan dramatiken ökar. Mycket lågmäld och schysst musik annars.

 
  

TEMPO : 96%


Inga långa uppbyggnader - Det smäller direkt! Och det kan inte vara annat än en konst att hålla ett strupgrepp om tittaren i TVÅ TIMMAR.

  

ATMOSFÄR : 94%


En film som man verkligen inte skakar av sig hur som helst och som fortsätter att anfalla en långt efteråt. Räkna med att få några nätters ljuva drömmar inbakade i smuts och dynga. Och var inte förvånad om hoppet om mänskligheten släcks efter alla mentala granatchocker.

 
  

UTFÖRANDE : 95%


Hade någonting varit "bättre" utfört, så hade det börjat kännas fel och knepigt.

  

REPRISVÄRDE : 86%


"The Divide" är en mycket effektiv party-sabbare och verkligen inte en rulle för alla. Och just därför ett stycke Survival Horror som verkligen fungerar fullt ut.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Scenariot. (Och filmen sista minuter.)

 
 

Skådisarna. (I synnerhet Lauren German och Michael Biehn.)

 
 

UNRATED ska det vara, MPAA-svin!

 
 
Über-originell undergång.

RECOMMENDED CINEMA