Night Of Death!


• Raphaël Delpard • Frankrike • 1980 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• La Nuit De La Mort!


SPELTID:

• 94 min.


MEDVERKANDE:

• Isabelle Goguey
• Charlotte De Turckheim
• Betty Beckers
• Michel Debrane
• Ernest Menzer
• Georges Lucas
• Germaine Delbat
• Michel Duchezeau
• Jeannette Batti
• Jean-Paul Lilienfeld
• Nicole Landan


MANUS:

• Raphaël Delpard
• Richard Joffo


FOTO:

• Marcel Combes


MUSIK:

• Laurent Petitgirard


PUBLICERAD:

• 11 December 2009 - 13:02:48


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

18 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 
  

Man skulle lätt kunna tro att det dräller av filmer som heter "Night Of Death!" därute - Ordet "Death" har väl använts lika ofta som "Hell". Men nej. Det finns faktiskt bara en - "La Nuit De La Mort!". (Med ett utropstecken på slutet t.o.m.) Innan filmen hamnade på marknaden "igen" tack vare Synapse Films, så var den minst sagt en obskyr historia. Efter nästan 15 års konstant surfande på olika skräcksajter har man knappt hört någon nämna den, och inga VHS-bootleggers som man kände "då" hade en kopia. Fast det är klart - En film som heter "Night Of Death!" kanske är för lätt att missa? För filmens del stod Raphaël Delpard för både regi och manus. Vem då? Ja, exakt. Fransmannen gjorde egentligen bara en skräckfilm (Och en handfull filmer i lite olika genrer fram tills 1985.) och man kan ana att influenserna från den samtida Horror-tsunamin i Italien nådde Frankrike (Mest som tidvatten, tyvärr.) och att Delpard åtminstone såg Jean Rollins "Grapes Of Death" och tyckte att den var svårt bra. Inte för att "La Nuit De La Mort!" är lik "Grapes Of Death" på annat sätt än att de består av rörliga bilder, men man kan lätt känna igen tidsandan. Och det är nog inte helt rivet ur röven att "La Nuit De La Mort!" kanske inte hade existerat om inte Rolles film hade blivit en sådan hit.

Obskyrt, ja. Produktionsbolaget "Pierson Productions" med tunga rötter inom "Adult Cinema" (Titlar som "La Nymphomane Perverse" gör de inte direkt lätta att förväxla med fransk-dubbade Disney-klassiker.) fick precis som ett par andra bolag vid den här tidpunkten för sig att de skulle försöka sig på lite Horror genom att anlita talanger utifrån och aggressivt försöka sälja den till genre-fansen. Ofta blev det så pinsamt att t.o.m. traktens mest hatade / brandbombade porrbutik bara hade vågat sälja filmerna under disk (Eller instoppade mitt i en trave nekrofil-porrfilmer i en svart kasse så att ingen ska se vad man egentligen har köpt.), och de få som blev bra hade en tendens att försvinna i mängden p.g.a. att distributörerna visade minimalt eller noll intresse. "La Nuit De La Mort!" råkar höra till en av de sistnämnda. Förvisso släpptes den på DVD i Frankrike innan Synapse fick tag på den, men den är ytterligare ett exempel på en film som inte fick en ärlig chans. Förrän närmare 30 år senare.

Raphaël Delpard lägger i alla fall alla korten på bordet från första början - Här finns inga hemligheter och han "spoilar" det som skulle kunna vara Den Stora Överraskningen ganska tidigt i filmen, men ändå tappar man inte intresset för handlingen. (Taglinen: "You are what they eat!" är en efterkonstruktion.) Och detta p.g.a. en oväntat finurlig framställning och bra karaktärisering, speciellt av huvudpersonen Martine. Och p.g.a. de andra charmiga vändningarna som strös ut här och var.

Martine har precis fått ett tillfälligt jobb som sköterska på ett privat och mindre äldreboende långt ute på vischan. They call it... "The Deadlock House"...! De som bor där är alla lite gaggiga och har en massa märkliga saker för sig. (Det är ungefär som på vilket äldreboende som helst, med andra ord. Eller regering.) Den kyliga och uppenbart otrevliga föreståndarinnan Hélène är stenhård på ett "nära-till-knytnävarna"-sätt med husets regler, vaktmästaren Flavien verkar vara en svårt knepig filur som inte har det direkt lätt med tjejer och Nicole, den ordinarie sköterskan, är sur, grinig och trött på allt och alla som har med "The Deadlock House" att göra. Av en bra orsak. Martine och Nicole kommer ändå väl överens ganska snart och Nicole berättar att hon har varit där i exakt två månader - Nyanställda får nämligen inte lämna ägorna på just två månader enbart för att de boende ska ha en chans att vänja sig vid en ny sköterska. Men Nicole får ta ledigt nu när Martine har dykt upp.

Man känner tidigt på sig att något inte står riktigt rätt till på "Deadlock". Samma natt som Martine börjar jobba, så försvinner Nicole spårlöst... Fast hon "försvinner" inte lika mycket som att hon blir "uppsprättad och kannibaliserad av gamlingarna". Det här händer alltså efter knappt 20 minuter, och med en sådan plot-twist börjar man undra om inte det enda skeppet redan är bränt en timme för tidigt. Men detta är bara för att vi ska veta att saker och ting milt uttryckt är uppåt väggarna på det här stället. Martine är till en början helt ovetande om allt skumt som försiggår (Annars hade hon väl lagt benen på ryggen.), men måste till slut börja fundera när fler och fler pusselbitar faller på plats kring Nicoles försvinnande. Och nyfikenheten blir till slut för stark för att Martine ska kunna låta bli att leka deckare.

Faktiskt så blir storyn sakta men säkert mer intressant att följa eftersom man hela tiden vet att Martine svävar i livsfara och att gubbarna och tanterna hela tiden kan stå någonstans och vänta med sina tillhyggen. Men Martines list gör att hon i alla fall har en större chans än Nicole att avslöja husets hemligheter innan hon bokstavligt talat blir slukad. Omgivningen blir ju mer och mer hotfull allt eftersom hon upptäcker saker som hon egentligen inte borde känna till. Och visst blir det en spännande final med ett slut som man antingen tycker är vansinnigt eller "logiskt" med tanke på scenariot. Man kan inte med den sämsta viljan säga att det kommer ur absolut ingenstans, men det är nog lätt att tänka: "Kom igen! Vad fan var det där för något?!"

Men "La Nuit De La Mort!" faller inte alltför lätt p.g.a. de påtagliga galenskaperna. Den har en intressant story, ett par makabra Gore-scener, krypande stämning, rader av bisarra ögonblick som man inte förväntar sig samt en minnesvärd protagonist. Det är kul att det fortfarande dyker upp såna här pärlor från just den tiden då det var virvelvindsdrag kring Eurohorror. Samtidigt börjar man undra hur många fler av dessa pärlor det egentligen finns. Håll tummarna för att det är ett tvåsiffrigt antal i alla fall.

 



  

IDÉ : 90%


Kannibalism på ett äldreboende + en massa andra knepigheter. Det borde nästan räcka till en egen underkategori inom kannibalrullar.

  

STORY : 85%


Alla klassiska knep är med, men upphovsmännen har varit noga med att krydda manuset med hederliga konstigheter och sådant som inte hade hunnit bli uttjatat än.

 
  

REGI : 85%


Raphaël Delpard har inga större bekymmer med att hålla ihop scenerna så att filmen känns hel. Och det är ju allt som krävs.

  

FOTO : 76%


"The Deadlock House" verkar i och för mysig när man ser det från utsidan, men interiörerna ser härligt creepy ut på natten. Och det kan inte stinka gött i de här korridorerna och rummen.

 
  

SKÅDESPELERI : 78%


Isabelle Gogueys hjältinna är en perfekt motsats till de andra färgstarka och mer eller ännu mer udda karaktärerna.

  

MUSIK : 65%


Laurent Petitgirards tema är kusligt och ger filmen en extra dimension. Pianoklinkandet och kvinnan som sjunger en föga upplyftande text är svår att skaka ur skallen efteråt. (Utan Slayers eller Sodoms hjälp i alla fall.) Men det blir lite tradigt med samma stycke om och om igen.

 
  

TEMPO : 94%


Kannibalism-scenen i upptrappningen oroar minst sagt. Betydligt mer påkostade filmer hade haft en exposition av den kalibern som en slut-twist. Men filmen får inte slut på bränsle trots det. Otroligt nog.

  

ATMOSFÄR : 83%


Typiskt fransk på något sätt. Vilket är föga konstigt. Men för att förstå vad som menas måste man nästan ha sett ett par skräckfilmer från just den här eran.

 
  

UTFÖRANDE : 81%


Klippningen kan tyckas är lite märklig ibland, men det är bara i några enstaka scener där man under några sekunder undrar vad som hände och om scenen var klippt. Annars är det hela förvånansvärt fint paketerat med ett par riktigt fina Splatter-scener.

  

REPRISVÄRDE : 82%


En bra rulle att slänga på när man får beslutsångest över vad man ska se. (Vilket nog sällan händer.)
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Den första Gore-scenen!

 
 

Den sista scenen skulle nog vara ganska så sur om man var på fel humör.

 
 

Delpard fick ju så gott som alla rätt. Varför fortsatte han inte med tuff Horror?

 
 
Lika bra som den är obskyr.

RECOMMENDED CINEMA