Rovdyr


• Patrik Syversen • Norge • 2008 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


SPELTID:

• 78 min.


MEDVERKANDE:

• Kristina Leganger Aaserud
• Janne Beate Bønes
• Henriette Bruusgaard
• Jørn Bjørn Fuller Gee
• Gudmund Groven
• Trym Hagen
• Kristofer Hivju
• Jorunn Kjellsby
• Jeppe Laursen
• Nini Bull Robsahm
• Martin Slaatto
• Helge Sveen
• Lasse Valdal
• Erlend Vetleseter


MANUS:

• Nini Bull Robsahm
• Patrik Syversen


FOTO:

• Håvard Andre Byrkjeland


MUSIK:

• Simon Boswell


PUBLICERAD:

• 2 Juli 2009 - 13:33:56


SETT PÅ:

• BD (Köpfilm)



 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 

Det var en lite väl spännande dag för... Samtliga inblandade...

Det är glädjande att se att Norge också har kastat in sig i Survival Horror-cirkusen som formligen har blomstrat de senaste åren. I Patrik Syversens första långfilm "Rovdyr" finns en omedelbar igenkänningsfaktor, och början av filmen med en skadad tjej som springer genom en skog för direkt tankarna till "Haute Tension". Hon trampar i en rävsax, vilket i sin tur för tankarna till "Severance". Men det här är inte en "re-make" på någon av filmerna, utan detaljerna finns nog med bara för att man ska veta vad man kan förvänta sig av filmen - En utdragen kamp på liv och död samt Gore som svider att se på. Och det är exakt så vi vill ha det.

För själva filmen påminner trots ett välbekant tema inte speciellt mycket om filmerna som "Rovdyr" märkligt nog jämförs med här och var - "Motorsågsmassakern" och "Hills Have Eyes". Temat däremot är en variant på "ungdomar som terroriseras alternativt mördas av psykopatiska bonnläppar". Filmen utspelas den 17:e Juli 1974, så det är inte bara att slita fram mobilerna och ringa efter hjälp när man hamnar i trubbel. För det är just det som Camilla, Jørgen, Roger och Mia gör när de är på en biltur långt ute på vischan. När de stannar för äta på ett fik börjar den sura och lättretlige Roger käfta med en av stammisarna. Till fiket kommer också en uppenbart skräckslagen tjej som försiktigt frågar om hon får åka med sällskapet därifrån. Stämningen blir gradvis sämre och tjejen reagerar väldigt dåligt när hon får syn på en jeep som står parkerad utan fiket. Och när de fem till slut åker vidare märker de att jeepen förföljer dem. Och det är inte Scientologer som väldigt gärna vill konvertera dem (För det hade ju varit obeskrivligt mycket värre.), utan jägare som har ledsnat på att häcka i buskarna och spana efter rådjur och annat.

Upplägget känns alltså väldigt klassiskt, men "Rovdyr" hittar sitt eget spår ganska snart. Samtidigt har den en väldigt rak och rättfram inställning till just "Survival Horror". Syversen och Nini Bull Robsahm (Som spelar Mia.) får blixtsnabbt fram huvudtemat i manuset, och drar inte in på några onödiga sidospår när allvaret och dödskamperna börjar. Utan någon bestämd huvudkaraktär vet man inte heller vem som kommer att stryka med och när - Man vet bara att det kommer att bli brutalt och utdraget. Tacksamt nog. Och just när man tror att det inte kan bli värre, så blir det just det. Och det är så att man inte kan låta bli att jubla när exempelvis en av plågoandarna sakta blir knivad till döds medan kameran hänger kvar hela tiden. Precis - Titeln syftar alltså inte på "rovdjur" lika mycket som att människan är ett ute i den vilda och farliga naturen. (Jo, tro fan att den är farlig när det springer runt en massa tokstollar med hagelgevär, pilbågar och annat.)

Precis som i Koldo Serras "Bosque De Sombras" (A.k.a. "Backwoods".), så har man strävat efter att få till en trovärdig 70-talskänsla. Jag tror nästan att "Rovdyr" har lyckats aningen bättre genom att se lite mer avskalad och naturlig ut. Alla långa (Relativt i alla fall.) tagningar med rusande steady-cam, tracking shots och handhållen kamera för att förmedla varierande extrem nervositet påminner en hel del om "Old School"-rullarna när det fortfarande var intressant att ta vara på annat än plötsliga ljud och MTV:s "estetik".

Annars finns det egentligen ingenting att anmärka på - Slutet har en twist som känns bekant, men den blir i sammanhanget ändå rätt så oförutsägbar i och med att den inte är tagen ur luften. (Inte för att det är någon Spoiler, men läs inte nästa mening om du inte har sett filmen............ Det är trots allt inte någon tätbefolkad metropol som filmen utspelas i.) Men visst vet man vad man får när man ser fodralet till filmen med en kvinnas blodiga fot som håller på att trampa i en rävsax, och då är man bara slut i huvudet om man "känner sig lurad" för att man förväntade sig en komedi eller ett relationsdrama. Så man kan lugnt säga att "Rovdyr" är ett mindre måste för "Survival Horror"-pundaren som vill se just det och ingenting annat. För det är inte mycket mer än det som får plats just här. (Vilket betyder att "Rovdyr" inte kommer att göra någon som inte redan är ett fan av genren till ännu ett.)

"Rovdyr" utspelas alltså 1974 när Inger Lise Rypdals "En Spennende Dag For Josefine" låg etta på topplistan i Norge. Låten i fråga får en lite annan känsla och laddning när man hör den i den här filmen. Men det är en najs touch som funkar. (Jämför med Joseph LoDucas "glada" musik under sluttexterna i "The Evil Dead".) Det är annars kul att man har anlitat Simon Boswell till att skriva originalmusiken. Han om någon vet väl hur man får till rätt feel efter alla dessa år.

Hoppas (Än en gång.) nu bara att Patrik Syversen fortsätter att göra film och att norrmännen fortsätter att skapa sig ett namn som exportörer av kvalitets-Horror och inte "bara" prima Black Metal. Men med filmer som "Død Snø", "Fritt Vilt" och "Rovdyr" ser framtiden onekligen både ljus och blodig ut.

 



  

IDÉ : 80%


Japp - "Rovdyr" är ännu ett stycke Survival Horror som ju först på senare år har börjat få ett ansikte. Men varje gång man ser det, så inser man vilken banbrytare "Haute Tension" var när den kom.

  

STORY : 83%


Simpel och packad med non-stop terror, brutalt våld och maktlöshet. Att man inte vet vem som kommer att klara sig gör bara saken "bättre".

 
  

REGI : 82%


Det är tur att känslan för att regissera på ett klassiskt sätt har lyckats överleva till en ny generation filmskapare. "Rovdyr" har många bra exempel på detta, bl.a. i den första våldsscenen.

  

FOTO : 80%


Ibland kan man nästan tro att det här är filmat på 70-talet.

 
  

SKÅDESPELERI : 83%


Är inte Henriette Bruusgaard en ny och ruskigt bra Scream Queen?

  

MUSIK : 81%


Simon Boswells toner avbryts vid ett tillfälle av Inger Lise Rypdals ljuva stämma.

 
  

TEMPO : 95%


Fullt. Jävla. Ös. Efter den första aggressiva ordväxlingen med lantisarna blir det aldrig lugnt igen.

  

ATMOSFÄR : 84%


Tung och inte direkt "feel good" som tur är. Man sitter på nålar nästan hela tiden.

 
  

UTFÖRANDE : 86%


Vad finns det att säga? Det här teamet gjorde sitt yttersta och det märks. ("I synnerhet med specialeffekterna.", sa Splatter-geeken, och dreglade vidare.)

  

REPRISVÄRDE : 80%


"Rovdyr" borde visas vid alla tillfällen där begreppen "Sommar" och "Horror" figurerar - Typ en filmfestival mitt i sommaren där man visar kult-rullar.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Scenen där Camilla knivar en av jägarna i magen. Filmkonst.

 
 

Tajt- och jämnheten i filmen kan inte förbises.

 
 

Denna subgenre är alltid en tacksam måltavla för orättvis kritik.

 
 
Lantisar kan bli blodtörstiga även på nordligare breddgrader.