Edge Of The Axe


• José Ramón Larraz • Spanien / U.S.A. • 1987 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Al Filo Del Hacha


SPELTID:

• 85 min.


MEDVERKANDE:

• Javier Elorrieta
• Barton Faulks
• José Frade
• Fred Holliday
• Christine Marie Laine
• Christina Lane
• Page Mosely
• Jack Taylor


MANUS:

• Pablo De Aldebarán


FOTO:

• Tote Trenas


MUSIK:

• Javier Elorrieta


PUBLICERAD:

• 14 Augusti 2004 - 11:04:20


SETT PÅ:

• VHS (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

16 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 
  

José Ramón Larraz hade av mycket lite att döma en relativt kreativ period på 80-talet när han bl.a. gjorde en udda Zombie-rulle ("Rest In Pieces") och en Slasher som förvisso inte ser udda ut vid första anblicken, men som har något svårbeskrivligt udda över sig. "Edge Of The Axe" heter den, och spelades in i precis rätt tid - 1987 gick den att sälja med rätt så enkla medel och den bevisade att det redan fanns liknande filmer på marknaden som var jäkligt mycket sämre. (Det hade den säkerligen inte lyckats med idag.) Den viktiga biten är nämligen sölet. Och lyckas man med "Horror"-delen, så har man mer än halva inne.

På en biltvätt, mitt på ljusan dag, blir en kvinna mördad av en yxviftande galning i vit mask. (Lite Michael Myers-varning på den - Fast utan hår och dessutom utan något hål för munnen. Plus att den ser ut att vara gjord av gips ibland.) I småstaden Paddock råkar Gerald och hans skadedjursbekämpande polare hitta ett lik i ett förråd. Sheriffen tror först att det är någon som har tagit livet av sig, men snart nog visar det sig ju att någon har börjat slajsa ihjäl valda delar av lokalbefolkningen och att liket är ett av offren.

Gerald som bara har varit i hålan några veckor har precis skaffat en ny dator, och är annars insnöad på tuffa arkadspel. P.g.a. detta lär han känna den söta Lillian som jobbar på traktens bar - Hon tycker nämligen också om arkad- och datorspel, och vill prova på det här med att chatta. Detta kanske inte är så konstigt år 2011, men 1987 var det fan Science Fiction att en fin donna ens ville gå nära en dator. Eller att en datornörd fick en puss och lite mer av samma donna. (Fuck you - I was there! Jag vet visst vad jag pratar om den här gången...)

Tar det då för länge innan nästa offer får känna på vad en skarpslipad yxa kan ställa till med? Tja... Ca. 30 minuter in i filmen har den obarmhärtigt ostiga popen och det "Dire Straits"-inspirerade soundtracket ersatts av mer creepy synth-musik som bara kan betyda att Slashern är i krokarna och dessutom nära att ta kål på en söt tjej som försöker komma undan. Det gör hon inte.

Den här gången hittar man liket direkt och inte när det börjat dofta. Sheriffen konstaterar vad som har hänt, men sedan verkar inte fallet ha speciellt hög prioritet - Någon snubbe blir intervjuad, men det slutar egentligen bara med insinuationer och ett av filmens många villospår. (Ni vet - "Du håller i en yxa. Offret blev mördad med en sådan.")

Pablo de Aldebarán som skrev manuset tar god tid på sig att rada upp ett gäng misstänkta för att man inte ska räkna ut alltför lätt vem det är som döljer sig bakom masken. Men det uppstår också ett litet problem med detta - Det blir lätt tradigt. Men det ska sägas att han försöker till varje pris att undvika att falla i kliché-fällorna som ligger och lurar precis överallt. Det är snarare säkert Larraz som tycker att varje Slasher måste ha minst två åskväder, fönster som blåser upp och blinkande lampor. Men visst lyckas han skapa god stämning med några av "stalk 'n slash"-scenerna - Det måste man säga.

Det fortsätter med lite väldigt långsam och ineffekiv karaktärisering, och det är först när det bara är några minuter kvar av filmen som det börjar bli bättre och där man blir lite mer intresserad av hur det ska sluta. Förhalandet är ett syndrom som väldigt många amerikanska Slashers från samma era "led" av och som tveklöst också inspirerade "Edge Of The Axe". Det är så nära att skita sig i den avgörande andra akten.

Men någon måste ju vara mördaren, och den här gången är det ärligt talat nästintill omöjligt att klura ut vem det är. De Aldebarán kör en riktig luring precis innan filmen är slut, och det är då inte många som har försökt sig på att planka samma twist. Den är ungefär lika vansinnig som den är oväntad. Och man minns den garanterat. Kanske lite för att man lät sig luras av något så uppenbart. Men även för att den är rätt så "elak".

Så visst finns det mycket sämre Slashers. "Edge Of The Axe" har flera bra kvalitéer och mycket av det man förväntar sig, men den har också några bitar som helt enkelt inte är särskilt intressanta... I en film som heter "Edge Of The Axe"!

För är det något man helst av allt vill se i en sådan, så är det: 1) Yxor och 2) Blodstänk. Det är praxis!

 



  

IDÉ : 37%


"Filmen ska ha lite samma feel som Halloween." verkar ha varit en bärande idé.

  

STORY : 56%


O.K. upplägg och en intressant förveckling mot slutet, men resten, då?

 
  

REGI : 72%


Det är klart att José Ramón Larraz är rätt slipad på det här med regi.

  

FOTO : 69%


Bilder från en mardröms-framkallande småstad.

 
  

SKÅDESPELERI : 61%


Några riktigt bra, några halvbra och så ett par som förmodligen inte hade tänkt satsa på en skådis-karriär överhuvudtaget.

  

MUSIK : 73%


Javier Elorrieta fick äran att komponera allt från "Låten som påminner lite om “Sultans Of Swing” fast utan sång", "Typ Country", "80-tals Horror Score" och "Romantiska bitar inklusive porr-saxofon". (OBS! Inga riktiga låt-titlar.)

 
  

TEMPO : 70%


Slaktar-scenerna är utspridda på strategiska ställen i filmen...

  

ATMOSFÄR : 72%


...för de är det enda som är riktigt bra.

 
  

UTFÖRANDE : 69%


Som tur är har man satsat lite på Gore-effekterna och inte lika mycket på karaktärernas låga IQ.

  

REPRISVÄRDE : 49%


Man tror ju inte att det kan hända en själv. (Det heller.) Men plötsligt har man sett "Edge Of The Axe" igen.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Yx-attackerna!

 
 

Vem hade trott att "datorintresserade tjejer" en dag skulle bli verklighet?

 
 

Det fanns allt bättre datorer med finare interface på den här tiden.

 
 
Ja, det här är en Slasher gjord efter en mall som det står 1980 på.