The Other Hell


• Bruno Mattei • Italien • 1980 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• L´Altro Inferno


SPELTID:

• 89 min.


MEDVERKANDE:

• Franca Stoppi
• Carlo De Mejo
• Francesca Carmeno
• Susan Forget
• Franco Garofalo
• Paola Montenero
• Sandy Samuel
• Andrea Aureli


MANUS:

• Claudio Fragasso
• Bruno Mattei


FOTO:

• Giuseppe Bernardini


MUSIK:

• Goblin


PUBLICERAD:

• 19 Februari 2009 - 00:31:51


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

18 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 
  

Bruno Mattei säger att Claudio Fragasso skrev manuset till "L´Altro Inferno" a.k.a. "The Other Hell" och att Mattei inte hade någonting att göra med det. Men någon av dessa två (Eller båda?) måste i alla fall ha blivit "inspirerad" lite väl mycket av Joe D'amatos "Beyond The Darkness" och möjligtvis "Immagini Di Un Convento". (Yeah, baby!) Samtidigt. Men hur slår man samman två filmer med så totalt olika teman? Talesättet "Ingenting är omöjligt.", ladies and gentlemen. När det upphör att gälla för alla individer i hela världen, så kommer det fortfarande att gälla för Dunder-duon Mattei och Fragasso. "Beyond The Darkness"-vibbarna märks praktiskt taget av hela tiden, eftersom man inte heller den här gången kan säga att de är blygsamma. (Mer om dessa lite längre ned.) Men istället för Hardcore Mother-Superior-Fucking Nunsploitation hos vattenkammade nekrofiler och lappsjuka tanter får vi en... Annan lappsjuk historia som utspelas på ett nunnekloster. (Och inget vanligt kloster, ska det sägas.) Visst! Det ser vanligt ut från utsidan med en fin liten trädgård och allt, men vilket kloster gör inte det?

Syster Christina irrar omkring nere i källaren en dag och tycker att hon känner en närvaro. (Eftersom hon frågar vem som är där. Och det är inte så många som går omkring och frågar det rakt ut hela tiden och av ren ovana.) I ett hemligt rum / laboratorium håller Syster Assunta på med att inleda balsamerandet av en död nunna som tydligen levde i synd. Först av allt skär hon bort... Eh... "Djävulens port" från den döda nunnans kropp... Ja, exakt. Men helt plötsligt ballar klostrets egen balsamerare ur och hugger ned Christina med flera hugg. Det är nämligen Närvaron som lurar i mörkret (Med röda, lysande ögon.) och som gör alla besatta. Moder Vincenza (Man behöver bara säga två ord om skådespelerskan, och det är hennes namn: Franca Stoppi. Sedan vet alla att den här damen får frispel som ligger i en klass för sig.) får reda på "olyckan" och hittar inte bara Christina i källaren, utan även Assunta som också har blivit svårt sårad av... Närvaron?

Såna här grejer brukar göra representanter för "Kyrkan" intresserade och man skickar dit den vetenskapligt nytänkande Fader Valerio som kanske inte är en "man av världen" lika mycket som en "man av valda bitar av den norra hemisfären". Valle tror inte en sekund på Satan eller att djävulen har slagit sina klor i det här klostret också, utan att det handlar om två helt vanliga mord som någon har försökt maskera som "Satans verk". Valerio har i alla fall fått i uppdrag att utreda morden och ta reda på vem som har något att dölja och vad som försiggick innan. Han hinner dock inte så långt förrän han inser att han inte är välkommen och att han egentligen borde låta bli att rota i nunnornas tillvaro. Sedan följer en massa mysko och faktiskt creepy händelser, bisarra olyckor och... En final som ligger bortom ett massivt hinder rent storymässigt och som Fragasso (Eller Mattei!) löser på ett katastrofalt lamt sätt. (Sorry. Det går bara inte att svälja.)

*suckar* All right... Vi får ganska snart ge upp förhoppningarna om lesbiska nunnor som spenderar mer tid med varandra i sänghalmen än med att be. (Och hur är det en dålig prioritering?) Så då kanske vi istället kan få en Giallo-liknande historia med lite makabra Gore-scener och så mycket spänning att man inte kan sova ordentligt på ett par veckor? Lite av förhoppningarna uppfylls - Vi får en mordgåta, som kanske inte är en mordgåta, en del makaber Gore och så mycket spänning att man inte kan sova på en timme. För det är ganska lätt att vifta bort alla eventuella förutfattade meningar som man kan ha om Mattei / Fragasso. Inledningen i "The Other Hell" har nämligen tillräckligt mycket vansinne för att den ska orka driva iväg in i... Hmm... Något står verkligen inte rätt till här. Det är precis som om Fragasso har haft lite svårt att hitta ett tema och sedan köra stenhårt på det. I "Hell Of The Living Dead" kunde man i alla fall ta till sig mixen mellan "Zombi", "Cannibal Holocaust" och någon katastrof-rulle. Här känns flera bitar väldigt bra, men det är just "Beyond The Darkness"-grejerna som helt enkelt går lika bra ihop med "Nunsploitation" som... Som-- Jag menar - Just de här grejerna: Musiken, en dominant Franca Stoppi som ser ut att krascha och brinna mentalt vilken sekund som helst, utslitna inälvor som det fingras på, balsameringsutrustning, att man hugger någon just "där", och, i detta fallet, de sista sekunderna som nog inte ens Satan själv kan lista ut vilket håll de kommer ifrån. (Det är lite svårt att gå in på detaljer, men jag är säker på att man ska koppla det till någonting i filmen. Frågan är bara vad.) Poängen är bara att: Detta funkade av en rad orsaker i D'amatos film. Inte här.

Själva stämningen, då? Den är däremot snortajt för det mesta. Några förvånansvärt kusliga scener utspelas på klostrets vind och det händer riktigt skumma grejer här och var när "ingen tittar". Och några gånger hajar man till p.g.a. de oväntade händelserna. Så i nästan över en timme verkar "The Other Hell" som om den faktiskt skulle kunna vara Team Mattei / Fragassos bästa film. Ja, precis. Det är ovan nämnda "massiva hinder" som kräver aningen för djävla mycket överseende med tanke på resten av handlingen. (Följande få meningar kan inte ses som en Spoiler, eftersom de inte är det.) Valerio filmar alltså "något" med en videokamera. Videokameran är kopplad till en helt vanlig rullbandspelare. Det finns ingen bildskärm eller T.V. på säkert 500 meters håll. Så vilka mystiska krafter är det som fixar en fin flashback åt honom? - En flashback som inte bara förklarar detta "något", utan som dessutom ger en ledtråd till vad som orsakar allt mysko på klostret.

Det här hade GARANTERAT kunnat lösas på ett annat sätt, t.ex. att Valerio hittade ledtrådarna själv, och då hade man i samma flashback sluppit en bildlig "sax i ögonen" i stil med de springande råttorna i "Rats - Night Of Terror". Livlig fantasi i all ära, men så spritt språngande sinnessjukt livlig har INGEN. Och i "The Other Hell" sabbar det hela scenen - Lika mycket som ni tänker er att man ser en blodpåse under tröjan på någon som har blivit skjuten i någon film. Man kan först inte veta om det var meningen att blodpåsen skulle synas. T.o.m. om snubben råkar röra på sig, så kan man rycka på axlarna och säga att det var en dödsryckning. Men blodpåsen! Ska man tro att dödsskjutningen var simulerad, eller vad? Sedan får man veta att personen i filmen dog och att han faktiskt blev pangad. Men så tänker man omedelbart på att man ju såg blodpåsen. Det skiter sig. Effekten förstör sig själv genom att synas för tydligt och vid fel tillfälle. Så är det med en detalj i "The Other Hells" magi-flashback.

"The Other Hell" har några fler skönhetsfel, men de är däremot lätta att ha överseende med. Och den uppfuckade stämningen gör det också lättare. Alla saker förklaras dock inte och man får själv, om man orkar och bryr sig, försöka hitta på något sätt att räta ut resten av frågetecknen. Men det är det som är så kul med Matteis filmer - Det finns så mycket tokigheter i dem att säkert hälften hade räckt till en rulle som bara är borderline-rubbad.

Men inte här - I det här maskineriet finns det bara två lägen: "Nästan Av" och "Jävligt Max". (Där "Nästan Av" inte funkar.) Så här ska genuin Exploitation formas och utföras. Dess "fel" blir på något sätt rätt i slutändan så länge man inte kräver en sorts logik som alla ska förväntas identifiera som lättgripbar.

 



  

IDÉ : 76%


När Bruno Mattei trashar hjärnkontoret, så vet man aldrig var det slutar...

  

STORY : 68%


...Men oftast slutade det med ett galet manus. Claudio Fragasso fick ihop en schysst story med några avklippta trådar och lite trassel.

 
  

REGI : 74%


"The Other Hell" är ännu ett bevis på att Mattei faktiskt brydde sig om slutresultatet mer än han säkert ville påskina.

  

FOTO : 80%


Giuseppe Bernardini hade säkert bra flyt när han fick till så här många stämningsfulla bilder i en Bruno Mattei-rulle.

 
  

SKÅDESPELERI : 84%


Franca Stoppi ser fan ta mig psykotisk ut även när hon ler. Carlo De Mejo är bra som prällen. Och så är ju självaste Franco Garofalo från "Hell Of The Living Dead" ställets trädgårdsmästare / djurskötare.

  

MUSIK : 89%


Alltså, ha inte med Sleaze-saxofon i en spänningsscen, för i helvete! Hur som helst - Goblin hade säkert ett par låtar som blev över från "Contamination" och "Beyond The Darkness" och som Mattei fick använda. (Förutom att några stycken faktiskt är från "Beyond The Darkness". Och några av dessa låter som alternativa versioner.) Men det är toppklass på grejerna än en gång. Det finns inget band som Goblin.

 
  

TEMPO : 90%


"Va?! Slutar den nu?!" behöver kanske inte alltid betyda något bra. Nog för att de här en och en halv timmarna susar iväg, men Fragasso "glömde" förklara två saker som hade gjort filmen bättre.

  

ATMOSFÄR : 87%


Udda och Sleazy. Så den lyckades de bäst med.

 
  

UTFÖRANDE : 79%


"This is the work of a human being, not Satan...!" Flashback-grejen gör betydligt mer skada än nytta.

  

REPRISVÄRDE : 66%


Den vackra men förfalskade juvelen i Nunsploitation-kronan?
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Goblin dränker lätt Systrarnas skönsång i den här rullen.

 
 

Detta kan nog lätt bli en "guilty pleasure". (Många pluspoäng för Vansinnet.)

 
 

Den engelska dubbningen är en gång i TJP-format. D.v.s. Totalt Jävla Piss.

 
 
Det Andra Helvetet är i alla fall lite mer uthärdligt.