Naked You Die


• Antonio Margheriti • Italien • 1968 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Nude... Si Muore


SPELTID:

• 94 min.


MEDVERKANDE:

• Mark Damon
• Eleonora Brown
• Michael Rennie
• Sally Smith
• Patrizia Valturri
• Ludmila Lvova
• Luciano Pigozzi
• Franco De Rosa
• Vivian Stapleton
• Ester Masing
• Aldo De Carellis
• Giovanni Di Benedetto
• Valentino Macchi
• Umberto Papiri
• Caterina Trentini
• Silvia Dionisio
• Lorenza Guerrieri
• Malisa Longo
• Paola Natale


MANUS:

• Mario Bava
• Franco Bottari
• Antonio Margheriti
• Giovanni Simonelli


FOTO:

• Fausto Zuccoli


MUSIK:

• Carlo Savina


PUBLICERAD:

• 11 Augusti 2008 - 12:04:11


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 

Vem behöver egentligen en "Giallo Light"? Nej... Antingen vill man väl ha en rulle med allt eller inget. Men det finns i alla fall en film där man slipper alltför blodiga och utdragna mord, nakna ladies, Sleaze och... Blodiga och utdragna mord... Tar man bort dessa stöttepelare ur en Giallo, så blir förstås själva deckargåtan kvar med sina halsbrytande vändningar, bisarra karaktärer och läckra miljöer. Det måste i alla fall betyda något - En film med sådana cinematiska kvalitéer tål många smällar innan den fullständigt havererar.

I kölvattnet efter "Blood And Black Lace" och innan själva Boomen försökte den mångsidiga Antonio Margheriti sig på en Giallo efter de relativt färska reglerna. (Mario Bava hittade dock på storyn.) Och resultatet blev en ganska så inflytelserik (Precis som det mesta som Bava var involverad i.) deckare vid namn "Nude... Si Muore" a.k.a. "Naked You Die"... A.k.a. "Sieben Jungfrauen Für Den Teufel" (Som visades i svartvitt i Tyskland - Förmodligen för att efterlikna en av de populära Krimi-rullarna som faktiskt Gialli har mycket att tacka för.)

Halsbrytande vändningar är förvisso att ta i en aning. Och det finns ett par komiska situationer för många utspridda i filmen. Men det börjar väldigt, väldigt lovande i alla fall. (Därav inflytandet.) Någon oidentifierad person med svarta handskar (Se där!) smyger in i en lägenhet och dränker en tjej i ett badkar. Kroppen läggs i en stor koffert som släpas ut och lastas på en taxi innan den susar iväg i natten till tonerna av Carlo Savinas "Nightmare". (Jag trodde på fullaste allvar att det var en cover på "Batman"-låten först! Riffet är snarlikt och sångerskan sjunger "Nightmaaare!".)

Kofferten hamnar till slut i en källare på en internatskola för tjejer. På och runt skolan utspelas också resten av filmen. Tillvaron är till en början uppsluppen och bekymmerslös och det tar ett tag innan någon börja fråga efter kofferten. Men så försvinner en av eleverna och alla tror att hon bara har rymt eller gått vilse / brutit benet. Ingen sådan "tur". När nästa tjej försvinner, så börjar alla på skolan leta efter henne. Jill (En av eleverna.), som älskar deckare och som vill skriva deckarromaner, låter fantasin spinna iväg och tror (Precis som vi förväntas "tro".) först att skolans halvskumma vaktmästare ligger bakom försvinnandena. Men det finns andra misstänkta högt och lågt. Och ingen inser till en början att alla svävar i livsfara.

Det tar ändå ett bra tag innan offren börjar hittas - Vissa av misstag, då mördaren så klart vill dölja sina brott. Polisen kommer till skolan, installerar sig och börjar förhöra alla elever och personal. Det verkar i vanlig ordning inte finnas något motiv, men den allt mer ivriga Jill vill hjälpa polisen så gott hon kan. Hon står mycket för filmens komiska touch då hon är så vimsig och söt. Men direkt nervslitande blir det aldrig. Och jag tror inte att Margheriti var ute efter det heller. Men jämförd med själva upplägget, så slår mysteriet lite fel eftersom det verkar så otroligt lovande inledningsvis. (I jämförelse, alltså.)

Handlingen lyckas engagera en rätt så konstant, även om det kommer några fallgropar på vägen. Men det är tack vare Jills entusiasm och energi som filmen blir underhållande. Men det ska ändå sägas att filmen säkert var "vågad" för sin tid. Det finns en scen som kan klassas som en Gore-scen och det finns några glimtar naken hud. (Inga "full frontals".) Man måste hela tiden komma ihåg att "Nude... Si Muore" redan kom 1968. Genren hade många barnsjukdomar, trender hade inte hunnit sätta sig och det var först på 70-talet som blodet började stänka och igenkänningsfaktorerna började hagla i dessa historier.

Vad "Nude... Si Muore" vinner på stort är regin, tempot och fotot. Margheriti har alltid haft en känsla för flytet i sina filmer, vilket t.o.m. märks i produktioner som "Alien From The Deep". Fausto Zuccolis bilder är stundtals rena vykorten och de ger filmen en egen look. Det är lite svårt att tro att samma snubbe senare "bara" anlitades till att fota filmer som "Zombi Holocaust" och just "Alien From The Deep". (Den sistnämnda blev också hans sista jobb i branschen. Han måste ha tröttnat, eller något.)

Som vanligt är det nog bara de mest tokiga Giallo-freaksen som har störst behållning av "Nude... Si Muore". Förr eller senare vill man ju utforska genrens rötter och se hur det orepresentativa till slut blev självskrivna inslag. Men filmen har samtidigt ett par inslag som inte riktigt håller och som ju mycket riktigt föll bort när genren vidareutvecklades - "Nude... Si Muore" är helt enkelt för rolig (Men märk väl - Det är ingen komedi.) och den är inte tillräckligt våldsam. Och så är några av dess titlar ganska så vilseledande - Ingen dör naken och det överlåts inga jungfruar till djävulen. Inte ens det.

 



  

IDÉ : 90%


Före sin tid - Absolut. Och på den här tiden var liknande filmer ganska så lätträknade.

  

STORY : 76%


Handlingen är småklurig med några trevliga sidospår och ett lika trevligt (Läs: tokigt.) slut.

 
  

REGI : 83%


Antonio Margheriti kan man alltid lita på.

  

FOTO : 92%


Många granna bilder. Det hade varit kul att veta hur många genre-regissörer som fick inspiration härifrån.

 
  

SKÅDESPELERI : 86%


Sally "Jill" Smith är så knasig att det är svårt att tycka illa om hennes karaktär.

  

MUSIK : 64%


Nightmaaare! There's nobody there, to save you from this nightmaaare! There is no one to care, to save you from this-- Batmaaan!

 
  

TEMPO : 82%


Det intressanta upplägget ger filmen bra med skjuts, men sedan märks det tydligt att det är svårt att hålla samma nivå.

  

ATMOSFÄR : 72%


Stämningen borde vara stendöd med tanke på alla mord, men...

 
  

UTFÖRANDE : 76%


...precis som i själva utförandet, så finns det en massa ljusglimtar.

  

REPRISVÄRDE : 66%


Man ser ju hellre en starkare film i genren, men när man känner för en av de ovanligare varianterna, så är inte "Nude... Si Muore" fy skam.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Inledningen och upplägget är perfekt...

 
 

...Och storyn är ju inte så dum.

 
 

Stämningen är allt lite för lättsam för sitt eget bästa ibland.

 
 
En snällare Giallo för den som nu vill se en sådan.