The Ogre


• Lamberto Bava • Italien • 1988 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Brivido Giallo : La Casa Dell'Orco


SPELTID:

• 94 min.


MEDVERKANDE:

• Paolo Malco
• Virginia Bryant
• Sabrina Ferilli
• Stefania Montorsi
• Patrizio Vinci
• Alice Di Giuseppe
• David Flosi
• Alex Serra


MANUS:

• Lamberto Bava
• Dardano Sacchetti


FOTO:

• Gianfranco Transunto


MUSIK:

• Simon Boswell


PUBLICERAD:

• 17 Mars 2008 - 16:34:39


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

10 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• I SAMMA SERIE:
I. Graveyard Disturbance (1987)
II. Until Death (1987)


 


 
 
  

Galenskaperna med de olika filmtitlarna som inte har något med varandra att göra fortsatte och fortsätter i all sin glans beroende på vilken distributör som köper rättigheterna till en viss film. Här är först och främst "The Ogre" a.k.a. "La Casa Dell'orco" - En rulle som Lamberto Bava gjorde för italiensk T.V. Så långt är allt rätt så lugnt. Sedan råkar filmen var känd som "Demons 3" eftersom man försökte åka snålskjuts på "Demons"-seriens popularitet. (Precis som "The Sect" är "känd" som "Demons 4". Så då fattar man vilken elit-nivå det är på desperationen.) Och X-Rated Kult säljer den som "Ghosthouse 2"... (Hmm... Finns det inte en sådan redan?) Skit samma. Filmen har absolut ingenting gemensamt med "Demons" förutom regissören, så "The Ogre" är den enda titeln som är relevant, precis som filmen också heter enligt förtexterna! "The Ogre". De har bara bränt in "Ghosthouse 2" ovanpå originaltiteln för att länka den till Umberto Lenzis "Ghosthouse" (Vilken egentligen hette "La Casa 3".) och "Ghosthouse 3". (Som alltså inte är "La Casa 3" som man skulle kunna tro, utan "La Casa Delle Anime Erranti" a.k.a. "The House Of Lost Souls".) Och så-- Ursäkta... Jag ska bara gråta lite...

Sådär, ja... Det skulle säkert gå att skriva en hel roman om det här och förvirringen med alla filmer som har ordet "Zombie" i titeln, eller är kopplade till ordet, framstår mycket snart som en barnlek i jämförelse med "Demons" - En barnlek som t.o.m. Olle 9 år på Obs:en med ADHD:n svirandes i överväxel lätt skulle kunna få ordning på.

Eller som de säger hos återförsäljaren för dassholkar: Det är bara att skita i det.

En sen natt går en liten flicka ned i källaren på ett gammalt slott. Hon har med sin nalle så att ingenting ska hända, men plötsligt hör lite märkliga ljud från någonstans längre in. Inte blir stämningen gladare av att en kokong hänger i taket varifrån det börjar droppa lite grönt slem medan man ser ett monster växa inuti det. Monstret föds, flickan flyr men källarporten är låst... Hon vaknar och allting var bara en mardröm.

Exakt samma mardröm har författarinnan Cheryl (Virginia Bryant) haft i 25 år och i hennes yrke är detta en bra inspirationskälla eftersom hon skriver böcker som är orsaken till varför "6 miljoner amerikaner inte sover på nätterna". Cheryl, hennes man Tom (Paolo Malco) och deras son Bob åker från Oregon till Italien där de har hyrt ett slott över sommaren. Ett slott! Med en källare som råkar vara identisk med den i flickans mardröm. Flickan är så klart Cheryl som barn, men det ännu mer märkliga är att Cheryl i källaren även hittar en nalle som exakt är likadan som den i hennes dröm. Men ingen kokong och inget monster i sikte.

Hur länge brukar det då dröja innan ett litet monster kommer med i bilden? Någonstans halvvägs in genom filmen har Cheryl börjat hallucinera och drömma ännu mer mardrömmar. Hon blir övertygad om att något märkligt finns i slottets källare medan Tom bara tror att hennes fantasi håller på att bli lite väl wild and wacky. Tom bevisar t.o.m. att det inte finns något i källaren. (Paolo borde ha lärt sig efter dusterna med blodtörstiga fladdermöss och Dr. Freudstein i "The House By The Cemetery" att det finns det för fan visst. Det finns ALLTID något i källaren!) Men Cheryl blir bara mer och mer förvirrad och skräckslagen. Samtidigt försöker hon skriva sin roman som av ren tillfällighet handlar om ett monster. Hänger det ihop med lokala legender som ingen gärna pratar om eller är Cheryl på väg att slutligen mista förståndet?

Lamberto Bava och Dardano Sacchetti skrev ett par rullar ihop under sista halvan av 80-talet och några av dem blev riktigt vassa. "Demons" och "Demons 2" har vi ju nämnt. "Graveyard Disturbance" har jag... Inte sagt så många ord om. (Än.) Och så har vi ju de klockrena "Morirai A Mezzanotte" och "A Blade In The Dark" samt den coola action-rullen "Blastfighter" som ofta gick varm i videon på 80-talet. Ingen dålig meritlista alls.

"The Ogre" har givetvis mardrömmarna som en viktig del i storyn, precis som romanen som Cheryl håller på att skriva. (Man kan förstå om slottet orsakar en del sömnstörningar!) Men man vet aldrig om gränserna mellan verklighet och fantasi har suddats ut eller kommer att suddas ut. Och man är aldrig heller säker på vad som är Cheryls hallucinationer eller vad som hänger ihop med introt och monstret i kokongen. Det är också det som är ett lite ovanligt sätt att driva en handling framåt, men det sätter samtidigt ett par krokben för sig själv när upplösningen måste komma. Men jag antar att det inte är någon större katastrof. Det viktiga får sin förklaring och så får det väl vara bra med det. (Lite fattigt känns det bara, dessvärre.)

Här finns inte bara stämningsfulla interiörer (Det är ju ett gammalt slott!) och fina exteriörer, utan också lite blinkningar till just "The House By The Cemetery" (Som också Sacchetti var med och skrev. Och varför heter grabben Bob igen?) och inledningen i Dario Argentos "Inferno" där Irene Miracle tar en liten simtur i en översvämmad källare. Återigen känns det som om T.V.-formatet begränsade Bava från att göra lite mer av filmen än det som blev slutresultatet.

"The Ogre" är ingen klassiker på något sätt, men den har en inneboende charm som gör att man orkar se hela filmen. Bara en sådan sak. Det enda som saknas helt och hållet är Splatter. Men lite slem får man ju. Och slem behöver man ibland.

 



  

IDÉ : 75%


Så länge man inte hänger sig upp sig på det här med "Demons 3" (Och varför skulle man?), så...

  

STORY : 71%


...Är det en schysst "monster-i-källaren"-rulle. Som utspelas på ett gammalt slott för omväxlings skull.

 
  

REGI : 76%


Lamberto Bava vet så klart hur man ordnar till rätt flyt och feel.

  

FOTO : 73%


Inget direkt anmärkningsvärt. Men det finns en undervattens-- Underslemsscen... (?) ...som ser riktigt cool ut...

 
  

SKÅDESPELERI : 74%


Paolo Malco är "farsan i Huset" igen. (Ni vet vad jag menar.) Virginia Bryant är raka motsatsen - Glad och sprallig. Men riktigt nipprig framåt slutet. Och hon förmedlar alla de här känslorna ytterst väl.

  

MUSIK : 54%


Simon Boswells trevliga synth-musik påminner lite om den i "Phenomena", men med bara två olika stycken blir den lätt lite repetitiv efter ett tag.

 
  

TEMPO : 71%


Det händer ju något hela tiden, men ibland är det lite väl mycket väsen för... Inte så mycket... (Har du aldrig sett en kossa förr, inte ens på T.V., så kommer du förmodligen att reagera lika starkt som Cheryl i en scen.)

  

ATMOSFÄR : 71%


Vem som helst (Förutom jag.) skulle kunna filma atmosfäriska scener på ett gammalt italienskt slott.

 
  

UTFÖRANDE : 64%


Det märks nästan inte att "The Ogre" är en T.V.-film. Men visst märker man begränsningar i scenografin samt själva iscensättningen när spänningen ska byggas upp. "Monstret" kräver lite för mycket av fantasin också.

  

REPRISVÄRDE : 64%


Inte så högt och inte så lågt. Det finns filmer som man har sett ett dussin gånger och som man hellre skulle se än "The Ogre".
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Slottet är läckert och creepy.

 
 

Skruven på storyn. (Fast inte hela.)

 
 

Det där ser inte ut som ett monster.

 
 
Det är väl bara budgeten som satte stopp för... Mycket...