Lisa And The Devil


• Mario Bava • Italien / Spanien • 1972 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Lisa E Il Diavolo


SPELTID:

• 95 min.


MEDVERKANDE:

• Telly Savalas
• Elke Sommer
• Sylva Koscina
• Alessio Orano
• Gabriele Tinti
• Kathy Leone
• Eduardo Fajardo
• Franz von Treuberg
• Espartaco Santoni
• Alida Valli


MANUS:

• Mario Bava
• Alfredo Leone
• Giorgio Maulini
• Romano Migliorini
• Roberto Natale
• Francesca Rusishka


FOTO:

• Cecilio Paniagua


MUSIK:

• Carlo Savina


PUBLICERAD:

• 15 December 2007 - 10:18:43


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
2009------------
2010------------
2011-4----------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

14 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• I SAMMA SERIE:
I. The House Of Exorcism (1975)


 


 
 
  

Att turista någonstans i Spanien och en dag se självaste Djävulen behöver inte betyda att resten av eftermiddagen / kvällen blir glädje- eller rofylld. Det gör den inte heller för Lisa Reiner som först av allt går vilse i de labyrintiska gränderna i Toledo. Hon tar sig sedan till en antikaffär där en viss Leandro just håller på att införskaffa en docka i naturlig storlek och som föreställer någon som Lisa inte är (Eller borde vara.) så glad över att se igen.

Lisa irrar vidare genom gränder och trånga gator, och det syns nästan inte några människor någonstans. Men sedan dyker en något stirrig snubbe upp ur ingenstans. Han verkar förväxla Lisa med någon annan och dessutom är han porträttlik dockan som Leandro precis köpte. Men en liten olycka händer så lätt och snubben dundrar nedför några trappor och slår halvt ihjäl sig. Lisa springer vidare och lyckas stoppa en förbipasserande bil. I den krånglande bilen sitter det förmögna paret Lehar och deras chaufför. Lisa får skjuts en bit, men bilen havererar slutligen utanför ett stort hus som ägs av en Baronessa och hennes minst sagt underliga son. Hos dem bor även Leandro (Telly Savalas) som också råkar vara husets betjänt. (För maximal Kojak-igenkänningsfaktor, så har han givetvis en klubba i flera scener!) Leandro är för övrigt lite väl lik djävulen som avbildats på en väggmålning inne i stan. I målningen bär han iväg de döda och givetvis är det mer än symbolik bakom det faktum att Leandro släpar på dockor då och då.

Men man behöver minsann inte börja svära åt att det inte händer något, för direkt börjar det oförklarliga och mystiska göra entré i det surrealistiska huset medan en historia om hämnd, galenskap, otrohet och mord rullas upp. Mor och son har definitivt några hemlisar sinsemellan och Leandros uppdykande (Först i Toledo och sedan i baronessans hus.) är allt annat än ett par tillfälligheter. Frågor som sedan ständigt kommer upp är: Hallucinerar Lisa eller är allt bara en ond dröm? Och är Leandro verkligen en inkarnation av Satan? Utöver det konstant utmanande tankepusslet som bilderna projicerar och bygger upp, så hinner Mario Bava klämma in allt möjligt från stiliga Gore-scener till riktigt nerv-tvinnande ögonblick.

Efter succén med "Baron Blood" fick Bava fria händer till att göra sin drömfilm tack vare producenten Alfredo Leone. Och häpnadsväckande bra blev det. "Lisa And The Devil" är summan av de delar som behövs (Bedårande bildkompositioner inte att förglömma!) för att slutresultatet ska bli en filmskapares ultimata mästerverk. (Men det skar sig tyvärr tvärt när filmen skulle distribueras - Mer om detta i texten om "The House Of Exorcism".)

Nej, fy fan... Man måste försöka glömma den ett litet tag till nu, så att helhetsintrycken inte börjar förstöras alltför snabbt... "Lisa And The Devil", var det ju. Den blir bara bättre för varje titt och det är inte en eller två detaljer / symboler man hittar från gång till gång.

Precis som Lucio Fulci fick med "The Beyond", så fick också Bava in en s.k. "Absolut Film" på sin meritlista - D.v.s. "en film bestående av bilder som måste tas emot utan reflektion". (En fri översättning av Fulcis klockrena definition.) Det passar så bra in här också, och det är helt enkelt bilderna som skapar upplevelsen - Inte dialogen, handlingen eller något annat. Kameran rör sig ständigt över vackra detaljer i omgivningen och utforskar dem på samma sätt som Lisa utforskar situationen hon befinner sig i. Hon försöker ta reda på vad det är som händer runt om i huset och vilka de här människorna egentligen är. Kan de verkligen vara i djävulens klor? Eller håller hon på att bli galen? Det mesta håller Bava hemligt tills det inte går längre - Bitarna måste ju förr eller senare falla på plats, precis som i ett pussel.

Med sitt färgsprakande foto och hallucinatoriska bildspråk är filmen totalt omöjlig att värja sig mot. Den kryper lätt in under skinnet på en och blir kvar där bra länge. Lisa (Den makalöst bedårande Elke Sommer.) är inte bara en lika förvirrad protagonist som tittaren förmodligen är under långa stunder, utan hon är också otroligt lätt att fatta tycke för. Hon har dessutom ett extremt livligt kroppsspråk som säger mer än vad dialog kan förmedla. Telly Savalas gör som väntat en bra El Diablo och bara att se honom greja med sina ceremonier är underhållning på hög nivå. Han känns heller inte direkt som en bad guy. (Och vem har sagt att han är?)

Men för att avrunda nu - Det är alltså helheten och det konstnärliga som "Lisa And The Devil" prickar in så höga poäng med. Den har mängder med ogripbara kvalitéer som ger sinnena en ordentlig berg-och-dal-bane-tur. Snart vet man inte vad man ska tro eller förvänta sig. Här finns heller ingenting som lugnar en, utan det är bara lugnet då och då som skapar ett mardrömslikt, krypande obehag. Ett perfekt uppbyggt scenario för att skapa den alltid så magiska symbiosen mellan bilders skönhet och ovisshetens skräck, alltså.

Att försöka beskriva elementen i filmen är dock ändå lika meningslöst som att t.ex. försöka beskriva smaken på diverse delikatesser - De måste upplevas. I sitt menade sammanhang. Utanför detta blir det som i filmen "The House Of Exorcism"... Ja, just det... Nu går den inte att skaka av sig längre. Men det gäller att undvika den i framtiden. Så över nu till gnällhörnan... Som lustigt nog ligger i "exorcismens hus"...

 



  

IDÉ : 100%


Mario Bavas grundidé om Film med stort F är ingenting annat än en fullpoängare.

  

STORY : 97%


Handlingens fokus är kanske lite svår att veta var man har, men den går hand i hand med alla underbart vackra bilder som filmen formligen sprudlar av. Man måste nästan se filmen i omgångar för att kunna ta in allting.

 
  

REGI : 100%


Fulländad börjar inte ens beskriva Bavas insats här...

  

FOTO : 98%


...Och hans bildkompositioner lever upp tiofalt tack vare Cecilio Paniagua som fotograf.

 
  

SKÅDESPELERI : 99%


Stjärnorna den här gången är Elke Sommer och Telly Savalas.

  

MUSIK : 76%


Carlo Savina gör en fin version av Joaquín Rodrigos "Concerto Of Aranjuez".

 
  

TEMPO : 99%


Som i en dröm man inte vill ska ta slut - Man vet bara att den kommer att sluta förr eller senare (Jävla klocka på DVD-spelaren.) och när den väl gör det, så vill man att den ska gå i repris.

  

ATMOSFÄR : 97%


Mer påtaglig och "typisk" Eurohorror-atmos är svår att hitta i 70-talet som Gud glömde.

 
  

UTFÖRANDE : 97%


Klockrent in i minsta detalj.

  

REPRISVÄRDE : 95%


Jajamän, för djävulen - Den här ska ses om och om igen.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Summan av alla delar.

 
 

Skådisarna är verkligen ypperliga.

 
 

Se "The House Of Exorcism" för några riktiga bottenskrap.

 
 
Värd att göra några riktigt sweet deals för!

TOP CINEMA