Bay Of Blood


• Mario Bava • Italien • 1971 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Reazione A Catena


SPELTID:

• 84 min.


MEDVERKANDE:

• Claudine Auger
• Luigi Pistilli
• Claudio Camaso
• Anna Maria Rosati
• Chris Avram
• Leopoldo Trieste
• Laura Betti
• Brigitte Skay
• Isa Miranda
• Paola Montenero
• Guido Boccaccini
• Roberto Bonanni
• Giovanni Nuvoletti
• Renato Cestiè
• Nicoletta Elmi


MANUS:

• Franco Barberi
• Mario Bava
• Filippo Ottoni
• Dardano Sacchetti
• Giuseppe Zaccariello


FOTO:

• Mario Bava


MUSIK:

• Stelvio Cipriani


PUBLICERAD:

• 29 November 2007 - 10:45:14


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
2009------------
2010-------9----
2011-2----------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

14 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• BD RECENSIONER:
I. Arrow Films


 


 
 
  

Det finns saker som är bländande solklara. Och en av dem är att om inte "Bay Of Blood" hade existerat, så hade inte Slasher-genren existerat heller så som vi känner till den. Och den hade definitivt inte fått sitt uppsving med "Friday The 13th". Filmer med hög body count som en huvudingrediens hade förmodligen dröjt ännu längre. Men Mario Bava var som vanligt före sin tid och äran för Slasher-vågen tillföll istället John Carpenter och Sean S. Cunningham för "Halloween" respektive "Friday The 13th". Likheterna mellan den sistnämnda och "Bay Of Blood" är nämligen inte en eller två.

"Blodbukten" är då en idyllisk bukt någonstans i Italien. (Speciellt idyllisk är den om man inte har något emot en liten bläckfisks fysiska närhet medan man tar en simtur.) Bukten och dess kringliggande land är värt väldigt mycket pengar i både rätt och fel händer. Men till vissas gnagande förtret ägs den av den äldre, rullstolsbundna baronessan Federica Donati. Det finns t.o.m. de som skulle kunna tänka sig att hjälpa henne att flytta från sitt hus till närmaste kyrkogård. (Hennes man Filippo, t.ex.) En regnig kväll får då Federica en snara runt halsen innan någon sparkar undan hennes rullstol. Medan ett av hjulen snurrar saktare och saktare stryps hon långsamt till döds. Mördaren med sina svarta handskar verkar nöjd och ser till att ingen bevittnade händelsen. Men någon med en vass kniv dyker upp i mörkret... Och hugger ihjäl honom med flera hugg...

Än en gång har Mario Bava förändrat Giallo-genren genom att bryta mot "reglerna" utan att blankt skita i dem. Fram tills att mördaren själv får smaka på sin egen ohälsosamma medicin, så är "Bay Of Blood" en renodlad Giallo - I hela fem minuter. Kameraarbetet och fotot bär Bavas omissigenkänneliga kvalitets-sigill och känslan av att något dåligt kommer att hända är där så fort förtexterna har blinkat klart. Men det som fortsätter att påminna om Giallo-genren är de ovanligt blodiga och ovanliga morden. Samt den snåriga handlingen. Sedan är det slut med traditioner och början på en rad scener som överlevde till en hel del amerikanska 80-tals Slashers. Bl.a. är det en tjej (Brigitte Skay) som helnaken (Äkta kvinnligt hull - Inget jävla silikon på mansliknande kroppar här, inte! För fan, att man ska vara född i fel årtionde och inte se mer sådant här IRL.) tar en lugn och fin simtur som slutar med att hon hittar ett lik. Hon springer sedan i 200 km/h genom undervegetationen innan hon får en oönskad trakeotomi. (Låter det någorlunda bekant?)

Det inledande dubbel-mordet är i vilket fall den första fallande Domino-brickan - Mördarens lik försvinner och Federicas död avskrivs som ett självmord i och med att polisen hittade ett självmordsbrev på ett bord. Så vem får pengarna och bukten? Vem mördade mördaren? Man kan anta att det finns fler som vill att bukten byter ägare så snart som möjligt.

Mycket snart dyker det upp några personer som inte är där på semester, förutom de fyra ungdomar som väljer ett riktigt dåligt tillfälle att bryta sig i ett närliggande hus för att festa och hångla. Men annars vill bl.a. paret Donatis dotter Renata veta vad som egentligen hände. Och varför det börjar dyka upp en massa lik överallt. Allt leder till en finfin kedjereaktion (Den italienska originaltiteln.) - Girighet som leder till lögner som leder till svek som leder till... Blodstänk i bukten...

Inte utan sina ständiga helomvändningar och överraskningar ångar "Bay Of Blood" på i en märkligt hög fart. Filmen är känd för sin (För sin tid.) höga body count (13 pers.) och vid ett tillfälle dör offren med bara några minuters mellanrum. Så t.o.m. döds-frekvensen är originell. Och sätten att få tyst på någon - Djungelknivar och spjut som spetsar två hånglande pers åt gången. (Låter det också bekant?)

Och ett surprise-slut som är helt åt helvete vansinnigt. Det är omöjligt att förutse även om man skulle pausa filmen, fundera över det som har hänt och med hjälp av alla flashbacks pussla ihop hela händelsförloppet. Men jag antar att det har någon djupare mening utöver det vanliga med att inte låta bad guys komma undan ostraffat.

Som vanligt har filmen cirkulerat under ett stort antal titlar, bl.a. "The Last House On The Left - Part 2" (För att ragga fans av "The Last House On The Left".), "Twitch Of The Death Nerve", "Bloodbath" och "Carnage". Originaltiteln, "Reazione A Catena", är så klart bäst och beskriver ju själva handlingen riktigt bra.

Annars finns här ju allting som bara Horror-nördar älskar. Och på många punkter var "Bay Of Blood" först med att introducera det.

 



  

IDÉ : 99%


En Giallo som helt byter spår så fort den börjar och som blev grunden till alla Slashers. Mario Bava är en av de lätträknade filmskapare som har lyckats med att skapa förutsättningar för ett par helt nya subgenrer.

  

STORY : 96%


Fragmenterad och krokig, varvad med plötsliga och våldsamma dödsfall. T.o.m. med den okonventionella strukturen håller handlingen hela vägen. (Om man nu inte blir fly förbannad på slutet.) De fick ihop det fint.

 
  

REGI : 99%


Bava i toppform. Under de här åren var han som mest kreativ och kom ständigt på nya sätt att berätta med bilder.

  

FOTO : 93%


Bava här med... Riktigt läckert, färggrant och stämningsfullt.

 
  

SKÅDESPELERI : 88%


Claudine Augers renodlat psykopatiska Renata är precis rätt karaktär i rätt film. De andra kämpar på bra och Giallo-veteranen Luigi Pistill har en viktig roll.

  

MUSIK : 82%


Stelvio Cipriani står för denna. Behöver man säga mer?

 
  

TEMPO : 98%


Fläckfritt. Filmen tappar aldrig fart. Inte en enda gång.

  

ATMOSFÄR : 96%


"Blodbukten" slår alla turer till "Crystal Lake" - Vilken tid på dygnet som helst.

 
  

UTFÖRANDE : 96%


Nästintill mirakulöst bra. Man får slå några slag extra för Carlo Rambaldis fina Gore FX. (Flera blodiga och ovanliga mord.)

  

REPRISVÄRDE : 93%


Ser hellre om den här och "Stagefright" än vilken annan Slasher som helst.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

En mycket tidig och mycket vass Splatter.

 
 

Handlingen är en stark grund i en till synes "Blod för blodets skull"-film.

 
 

Alla censurerade versioner som släppts, plus att filmen inte är mer känd. (Ens bland Horror-fans.)

 
 
Ännu en milstolpe signerad Mario Bava.

TOP CINEMA