La Lengua Asesina


• Alberto Sciamma • Spanien / Storbritannien • 1996 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• The Killer Tongue


SPELTID:

• 94 min.


MEDVERKANDE:

• Alicia Borrachero
• Doug Bradley
• Melinda Clarke
• Michael Cule
• David Dale
• Jason Durr
• Danny Edwards
• Robert Englund
• Terry Forestal
• Ricardo Fraguas
• Mapi Galán
• Alicia Garrigues


MANUS:

• Alberto Sciamma


FOTO:

• Denis Crossan


MUSIK:

• Fangoria


PUBLICERAD:

• 16 September 2007 - 13:51:33


SETT PÅ:

• VHS (Köpfilm)



 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 

Man känner inte till hyper-redlös Kult-Horror förrän man har sett "La Lengua Asesina" a.k.a. "The Killer Tongue" av Alberto Sciamma. Filmen som sådan är en stört omöjlig kombination av svart humor, bisarr gore, ultra-lågbudget Science Fiction, svåra idiotgrejer och annat som efter lite nypande av båda armar kan identifieras som underhållning. Om man är på rätt humör, alltså. För det är just mixen av allt som känns omöjlig på något sätt. Men man får ändå känslan av att många idéer inte fick utrymme att utvecklas inom filmens ramar. Eller så var de helt enkelt inte möjliga att genomföra p.g.a. antingen budgetens uppenbara begränsningar eller tekniken. (Men lite CGI fick plats i precis rätt ögonblick, även om billig CGI 1996 inte direkt har åldrats väl.)

Platsen är i vilket fall New Mexico. (Men det hela är filmat i Spanien. Så är det här då en av få Chorizo Horror / Paella Splatters? För jag vill då se mer.) För fyra år sedan åkte Johnny in bakom galler för väpnat rån medan hans tjej Candy blev en nunna och sökte sig till ett annat fängelse - Ett kloster. Klostret driver bl.a. macken "God´s Gas & Diesel" (Ja, vad var det jag sa om idiotgrejerna?) och sköter sin business hyfsat lugnt och sansat mitt ute i öknen. Johnny har snart avtjänat sitt straff i ett stenhårt arbetsläger som drivs av den något fåfänga och sadistiska fångvaktaren Chief Screw. (Självaste Robert Englund bortom all galenskap och med en skitful peruk.) Det återstår nu alltså inte många dagar tills Johnny blir frigiven, men samtidigt får två av Johnnys och Candys tidigare "Partners In Crime" syn på ett foto av Candy (Utanför klostret.) i en tidning. De vill så klart ha pengarna som de blev blåsta på. Candy packar och sticker från klostret (Med sina fyra olikfärgade pudlar.) för att förhoppningsvis inom kort återförenas med Johnny.

Manuset vill dock lite annorlunda. Samtidigt som Candy återvänder till sitt tillhåll någonstans i öknen slår en meteorit ned i närheten. Lite energi från meteoriten slungas iväg i överljudsfart och hamnar efter en flygtur i Candys soppa... Som både hon och hennes hundar äter...

Nästa morgon har "energisoppan" förvandlat Candy till en korsning mellan människa och utomjording - Utomjordingen i hennes kropp består av en tre meter lång, pratande tunga. Och resten av filmen springer Candy omkring naken (Fast med en kolsvart kroppsmålning.) och ställer till med rätt så mycket oreda. När den här bruden tungkysser en, så får man inte bara en kyss utan en tung-gastroskopi och en omvänd tung-koloskopi / rektoskopi på köpet... (Samt en del inre blödningar av en mer akut variant.)

Och som om det inte vore nog, så har en av Candys pudlar transformerats till en homosexuell snubbe medan resten har förvandlats till manliga transvestiter...

Resten av historien inkluderar en djävulskt massa mellan himmel och jord (Räkna dit bensinpumps-avsugningar och exploderande människor.) och på något ödesdigert sätt korsas allas vägar innan de ryker ihop med varandra ute i ingenstans. (Det är ljusår galnare än vad det låter.)

Alltså... Skrev jag allt det ovanstående...?

............ Ja, tydligen... Men det bara är för att "La Lengua Asesina" börjar så här... Jag antar att man kan reagera på tre olika sätt när man läser om filmen här och var: 1) Man vill se den. 2) Man vill inte det. 3) Man vill inte ens veta att den existerar. (Beklagar för det sistnämnda.)

Det råder inga tvivel om att det säkert bara finns en liten skara som uppskattar Sciammas debutrulle och bara tar den för vad den är. (Det krävs allt en smärre omställning och man får sluta sukta efter ännu en kanonrulle i stil med Álex De La Iglesias "Acción Mutante".) Idiotgrejerna haglar friskt redan efter några minuter och det håller samma hysteriska ton ända fram till näst sista scenen. I filmen finns förutom en massa nunnor och transor bl.a. en karaktär som har ganska svåra problem med sin blåsa. Och vi får bevittna en väldigt, väldigt udda befruktning... Och redigt med blodstänk när det passar. (D.v.s. stup i kvarten.)

Man kan inte ens fantisera om att "La Lengua Asesina" existerar förrän man har sett den, och det är mycket svårt att inte dra på smilbanden när man ser små hyllningar till allt från Nunsploitation till "Hellraiser" (Doug Bradley har också en liten roll!) samt B-rysare från 50- och 60-talet. Och sedan har vi ju Candy själv som på egen hand gör filmen lite mer sevärd.

Det är minsann "tur" att det finns något, för filmen är onekligen stundtals precis lika irriterande som den är underhållande. "La Lengua Asesina" har ändå i mitt tycke en hel del förmildrande drag som gör att den är värd att se några gånger. Det som sänker filmen är mycket av humorn som antingen inte känns som den kommer till sin rätt eller blir fjantig i sin strävan efter att bli så "rolig" som möjligt. Den komiska tajmingen är därför usel på många sätt. Men jag antar att Sciamma inte hade kunnat göra en allvarlig film om en mordisk tunga som spetsar folk och river dem nya kroppsöppningar i tid och otid. Men hjärta tog han ändå med i filmen och såg framförallt till att den blev en hel film istället för några bra scener med utfyllnad mellan sig.

Kan man då se förbi de konstant gapiga karaktärerna, den kroniska idiotin och handlingen som man ärligt talat inte behöver tänka så mycket på, så har man åtminstone lite bisarr och blodig underhållning i en och en halv timme. "La Lengua Asesina" lämnar en ungefär med samma milda sinneskaos som Tromas bättre rullar - Man undrar först vad det är man just såg. Sedan undrar man hur "de" ens kom på idén. Till sist vet man bara att man uppskattade filmen trots allt. Samtidigt inser man väl också att de aldrig har skuggan av en chans att kunna bli ens favoriter.

"La Lengua Asesina" lär inte bli en heller.

 



  

IDÉ : 84%


Vad rökte Alberto Sciamma när han gjorde filmen och hur odlar / tillverkar man det?

  

STORY : 45%


Som tre-fyra olika berättelser. Körda i en mixer. Sedan har man plockat ut godbitarna och slagit ihop dem. Med våld.

 
  

REGI : 76%


Sciamma må inte vara Europas bästa manusförfattare, men regissera kan han. Och låna influenser.

  

FOTO : 47%


Inget märkvärdigt. Det är bara färgpaletten som är kväljande.

 
  

SKÅDESPELERI : 42%


Robert Englund är alltid cool och Melinda Clarke är blickfånget. Personen som dubbade in tungans repliker borde kölhalas i piss. (Och de borde aldrig ens ha skrivits när man tänker på det.)

  

MUSIK : 43%


"Fangoria" står för de allt annat än ljuva tonerna i filmen - En blandning mellan Techno och... Något annat... Maken till ett mer enerverande soundtrack får man leta efter. Annars finns det ju lite Mariachi-musik här och var samt låten "¿Cuándo, por qué, cómo y con quién?" av Carlos García Berlanga.

 
  

TEMPO : 86%


Den här filmen har DAMP. (Och kanske kan den t.o.m. ge tittaren DAMP.)

  

ATMOSFÄR : 60%


"La Lengua Asesina" har kraft nog att sabba en optimal filmkväll. Eller så funkar den som en nödlösning.

 
  

UTFÖRANDE : 66%


Det finns inget mästerligt överhuvudtaget med filmen, men den är en rätt så schysst Splatter med lite allt möjligt i smeten.

  

REPRISVÄRDE : 36%


Det räcker nog om man ser filmen en gång vart tionde år. Eller om man ibland bara måste bli påmind om att filmen är så kortsluten som man minns att den var.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Robert Englund är på topp och Splatter-mängden ligger på en hälsosam nivå.

 
 

"Freddy Vs. Pinhead" är det ju på sätt och vis. (Ett litet tag i alla fall.)

 
 

Ännu ett bevis på när humor inte funkar i Horror.

 
 
Filmatisering av ett totalt hjärnsläpp.