Erotic Nights Of The Living Dead


• Joe D´amato • Italien • 1980 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Le Notti Erotiche Dei Morti Viventi


SPELTID:

• 106 min.


MEDVERKANDE:

• Laura Gemser
• George Eastman
• Dirce Funari
• Mark Shannon
• Lucia Ramirez


MANUS:

• George Eastman


FOTO:

• Joe D´amato


MUSIK:

• Marcello Giombini


PUBLICERAD:

• 12 December 2006 - 22:53:34


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
2009---------7--
2010------------
2011------------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• I SAMMA SERIE:
I. Porno Holocaust (1981)


 


 
 

"Erotic Nights Of The Living Dead"... Känn-- Nej...! Smaka på den titeln, då! Hur många av er skulle plocka ned den här filmen från en hylla om den stod där bland andra obskyra och skumma skräckrullar? - Upp med en hand... Precis. Jag är inte förvånad. Men är det av ren, icke-sargad nyfikenhet då, eller? Jodå, för hur kan man låta bli att undersöka något så kroniskt vansinnigt? Allvarligt talat - Det här är en film man inte tror ens kan existera rent fysiskt eftersom den är en frontalkollision med sig själv på alla sätt. Inte en enda paradox biter på den. Ingenting är rätt med filmen och ingenting i den kan jämföras med något annat när man får en slags helhetsbild av den. "Erotic Nights Of The Living Dead" hamnar i en subgenre som redan är en subgenre - Inget snack om saken. Sedan att det inte är till någon fördel - Det är en annan sak man kan snacka om i säkert en minut innan man ledsnar.

Sleaze-kungen Joe D´amato kunde då inte låta bli att slänga ihop en film som delvis för tankarna till en annan rulle som också har orden "Living Dead" i namnet och som då, i nådens år 1980, var färskt i alla Zombie-fantasters sinnen. Ta då bort på tok för många Zombies och vad...? Släng in en massa, i det här fallet, erotik - Som i sin tur inte direkt är effektiv på något sätt i och med att balansen rubbas lite väl förbannat mycket.

Men även detta rodde D´amato i land med typ flaggan i topp - Att göra en blandning mellan en erotisk film och en Zombie-film. Fast i praktiken betyder detta att det är en porrfilm som stört nog maskerats som en Zombie-rulle. Med en handfull fina Zombies varav en (1) åtminstone läcker Café Au Lait ur skallen. Ni märker hur relativt dåliga oddsen för filmen är?

Men fanskapet är mellan 90 och 106 minuter långt beroende på om det är en softcore eller hardcore-version man har råkat få tag på. Handlingen är minimalistisk i ordets sanna bemärkelse. Sexscenerna, förutom några minuters sammanlagd lesbiskt grovhångel, är ganska äcklande - Inte riktigt så att man längtar efter att bli impotent, hamna i koma eller något annat som avskärmar en från allt vad sex heter, men inte heller så långt ifrån ibland. Vill det sig riktigt illa så ångrar man alternativt för andra gången att man en gång i tiden blev könsmogen.

Zombie-sektionen av filmen, som upptar högst-- Vad kan vi säga--? 30-40 minuter av dess speltid allt som allt, är självaste George Eastman direkt skyldig till - På en tropisk ö vaknar de döda ur sina gravar när Eastman (Som sitter på hispan i början av filmen innan "storyn" börjar som en flashback.), hans kompis från Staterna och hans tjej åker dit för att partaja, planera lite lukrativ business och bli måltavlor för lite Voodoo-förbannelser och annat jävelskap. Och där figurerar även den mystiska Luna (Laura Gemser) samt ett gäng lokala förmågor, bl.a. en tjej som har ett ytterst udda sätt att öppna en Champagne-flaska. (Plus att hon har ett ännu märkligare sätt att dricka skumpan.)

Porr-sektionen... Ja, du... Det mesta är av softcore varianten, så att man slipper kapa sina egna synnerver med slipade virknålar för att slippa se det. (Med tanke på "klientelet".) Och självklart när inget annat återstår än lobotomering. (De enda undantagen som är fina att titta på är Dirce Funari och Laura Gemser - De verkade ha såpass mycket självrespekt att de aldrig gjorde några XXX-scener under sina karriärer.) Behöver man förtränga den här mardrömskällan, då? Nej, faktiskt inte.

Eastman och D´amato hade säkert någon sorts gemensam "Satan?!-Är-40-graders-feber-normalt,-då?!"-vision eller åtminstone ett par tankar om slutresultatet. Frågan är om det blev i närheten så som de hade tänkt sig. "Erotic Nights Of The Living Dead" gav oturligt nog mersmak för mer "Gorno", men sedan visade det sig att något fattades. Eller tog slut. D´amato försökte kombinera "olja och vatten" och tänkte nog mest på att det kan bära eller brista. Och räknar man bort den våghalsiga idén, så brast det ju. Kvar blev bara en löst sammanhängande härva kvar som först lyckas generera lite nyfikenhet av samma typ som man hade för snusktidningar när man var liten (D.v.s. 30 år.) och en del ånger när man väl sitter där och bara 40 minuter har gått. Först svär man på att minst 42 minuter måste ha gått och sedan kommer vetskapen om att det är över en timme kvar. Det är segt. Och sedan blir det lite mindre segt. Tills den på förhand telegraferade och utlovade Zombie-attacken kommer. Men det blir inga erotiska nätter för deras del. Det vinglar inte fram några heta Zombies heller. (Luna kan inte på något sätt räknas som en Zombie.)

Ja, ja... Tack så mycket för det här också då, Joe. Vad man än tycker om filmen, så kan man inte säga att den har snott sitt koncept eller innehåll från någon annan film. Men inget av det gick heller att mjölka speciellt längre - Kolla bara på "uppföljaren" "Porno Holocaust" och lipa äkta blod.

För om det är något som är extremt irriterande och svagt på alla sätt, så är det när två saker (Vad det än gäller.) är nästintill identiska med varandra och när det riktigt lyser igenom att man inte har brytt sig ett piss om att lägga ned någon energi på att göra några större förändringar.

Eller hur?

 



  

IDÉ : 81%


Minst lika sinnessjuk som den är unik och intresseväckande.

  

STORY : 49%


Det finns allt en riktig sådan... Bara det att den är packad med utfyllnad.

 
  

REGI : 66%


D´amato låter det mesta gå på rutin. Men han glänser riktigt i några scener.

  

FOTO : 58%


Tropisk feberyra sedd genom en lins insmord i Sleaze. (Men avslutningen är atmosfärisk och riktigt trevlig.)

 
  

SKÅDESPELERI : 40%


Var då...?! Jaha... Jo. Laura Gemser är ju alltid Laura Gemser...!

  

MUSIK : 50%


D´amato ringde sin kompis (?) Marcello Giombini som gjorde musiken till "Antropophagous". Sedan gjorde han ännu mer musik. Men det blev inte alltför många ljuva toner den här gången heller.

 
  

TEMPO : 32%


Segheten i filmen är nästan på "Rigor Mortis"-nivå.

  

ATMOSFÄR : 55%


Som en kort, men akut tripp till en mindre professionell tandläkare - Etern finns i ens omedelbara närhet, och det hinner göra lite ont innan man försvinner in i dimman.

 
  

UTFÖRANDE : 47%


Det lyckades. Det blev en erotisk Zombie-rulle. Om än en väldigt seg sådan.

  

REPRISVÄRDE : 39%


Se den en gång och ångra dig. Se den en andra gång och tyck lite illa om dig själv. Se den en tredje gång och undra vad det är för fel på dig.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Joe D´amato har lika tokiga idéer som vanligt.

 
 

Coola Zombier och trevlig atmos.

 
 

För. Jävla. Lång.

 
 
Hur tänkte du nu, Joe? Zombierna får ju inget.