Fragile


• Jaume Balagueró • Spanien • 2005 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Frágiles


SPELTID:

• 95 min.


MEDVERKANDE:

• Calista Flockhart
• Richard Roxburgh
• Elena Anaya
• Gemma Jones
• Yasmin Murphy
• Colin McFarlane
• Michael Pennington
• Daniel Ortiz
• Susie Trayling
• Lloyd F. Booth Shankley
• Michael Gatward
• Scarlet Carey
• Cameron Antrobus
• Olivia Bjork
• Fergus Riordan


MANUS:

• Jaume Balagueró
• Jordi Galcerán


FOTO:

• Xavi Giménez


MUSIK:

• Roque Baños


PUBLICERAD:

• 12 September 2006 - 13:47:59


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

12 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 
  

Amy Nicholls har fått ett nytt jobb som nattsköterska på "Mercy Falls" barnsjukhus. Sjukhuset är inte direkt i världens bästa skick och är på väg att flyttas / läggas ned, men avstängda telefoner och krånglande vattenledningar är det minsta problemet här just nu - Det råkar bara vara så att kidsen helt plötsligt får slumpmässiga benbrott precis som om någon anfaller dem med ett slagträ. Den ordinarie nattsköterskan Susan "får sluta" (Hon tar inte det här speciellt bra.) och det är henne som Amy blir ersättare för.

Amy blir snabbt vän med "den konstiga, föräldralösa flickan" Maggie som berättar märkliga historier om en viss Charlotte som bor på övervåningen. Övervåningen i det här fallet var fram till 1959 en del av sjukhuset, men har inte använts sedan dess och hela personalen känner till Maggies berättelser om "den mekaniska flickan". Ingen tror förstås på dem (Vad är det med folk?! Varje gång?!), men när det helt plötsligt börjar hända märkliga olyckor och annat kan inte Amy låta bli att först och främst börja lyssna på vad Maggie säger och sedan försöka ta reda på vad som händer. För det är nog så solklart att något jävelskap pågår tjugofyra timmar om dygnet.

Jaume Balaguerós tredje långfilm är precis som hans tidigare "Los Sin Nombre" och "Darkness" en suggestiv och lågmäld skräckfilm / psykologisk thriller som har tillräckligt med atmosfär till en mindre planet. Inledningen med den lilla pojken som någon övernaturlig kraft knäcker benen på och förtexterna skapar redan från början en kuslig och svårmodig stämning. Den stämningen håller i sig under första timmen tills man sitter med nerverna på helspänn bara man ser en långsam kameraåkning genom en tom sjukhuskorridor. Men sedan när bitarna börjar falla på plats är det dags för ett par rejäla skrämselscener och ett par (Kanske t.o.m. tre!) plot-twists där man får se till att hänga med lite. Och en perfekt avslutning i form av en av de mer rörande och finare "kiss offs" inom modern Horror på... Jävligt lång tid känns det som. Det är verkligen så att man får en klump i halsen.

Så... Hur kan man inte känna sig helnöjd efter en sådan här upplevelse?

Handlingen verkar under en halvt om halvt oroväckande lång tid rätt så ooriginell och standardiserad, men den oron försvinner gradvis i och med att man vid det här laget kan lita blint på att Balagueró (Och i det här fallet medförfattaren Jordi Galcerán.) när som helst drar fram det femte ässet ur ärmen. "Fragile" är inget som helst undantag och man kan lätt göra återkopplingar till sådant som har hänt tidigare i filmen. Och så inser man att saker än en gång inte var så enkla som de verkade från början. Balagueró har ett vida känt tillräckligt högt krav på sig själv att han inte slänger ihop en film som "någon annan" redan gjort. Visst kan man genrebestämma filmer hit och dit, men "Fragile" är helt enkelt annorlunda och det är det här "annorlunda" som Balagueró är fenomenal på att skapa. Det är just där finesserna sitter och de är ofta så väl invävda i det lättigenkänneliga och ordinära att det slår en med både skräck och häpnad när det hamnar i fokus. Sedan så är sjukhus precis den rätta miljön för den här typen av handling - Jämför bara med filmer som "Session 9" och "Nattevagten". Sjukhus som "Mercy Falls" är aldrig trevliga ställen - Här dör folk för jämnan och de som inte dör mår inte bra.

Tänker man "benbrott" och "thrillers" går nog automatiskt tankarna till M. Night Shyamalans "Unbreakable", men det här är långt, långt ifrån att vara en "liknande" rulle. Även om twisten i slutet är nästintill lika smart, så rör sig hela filmen annars på ett plan där det naturliga och övernaturliga möts. Man får dock vara beredd på att klura en del efter att skräcken lagt sig lite. På ren horrornivå ligger "Fragile" helt i klass med de bättre Kanto-, Korea- och J-Horror titlarna som "The Eye", "Face" och "Ringu". (Men med en heleuropeisk feel då.) Kombinationen blir andlöst effektiv och vacker att betrakta - Med alla sinnen. Det allra hemskaste vore om även den här "nya stilen" blir för inavlad och alltför många försöker härma den.

Smart nog anlitade man Xavi Giménez för fotot och har man sett "Darkness", "Intacto", "The Machinist", m.fl. så förstår man att han förmodligen inte kan göra ett dåligt jobb om han så försökte. Skådespelarna sänker inte filmen heller. Calista Flockhart (Som Amy.) gör ett riktigt bra porträtt av en känslomässigt labil och introvert kvinna som för första gången på kanske väldigt länge kommer en annan människa nära - I det här fallet Maggie. Men Amys vacklande emotionella hälsa och obotliga sorg (Som beror på en viss incident för länge sedan.) sitter djupt i själen, och den har format henne till någon som man har lätt att känna sympati för. (Kanske tur då att jag aldrig har sett ett enda avsnitt av Ally McBeal. Ni vet - Det kan ju alltid vara svårt att se en skådis i motsatta typer av roller än de man är van vid.) Och man kan undra hur mycket mer skräckinjagande (Och ilsken!) en Horror-karaktär fysiskt sett kan bli än "The Mechanical Girl". (Sadako i "Ringu" är rena skönheten i jämförelse.)

"Fragile" fick enligt "den där tidningen" ett otroligt negativt mottagande på Filmfestivalen i Venedig och man kan bara undra vad och hur mycket av det som publiken skjutit upp den kvällen... Ja, jag vill definitivt inte gå i närheten av den skiten i alla fall. Säkerligen var det hela Pundargänget samlat på en 30-år-sedan-första-silen-återträff som inte skulle känna igen bra och tänkvärd Horror om det så bet dem i röven två gånger på raken.

"Fragile" måste ses med öppna sinnen och Horror i hjärtat - Inget annat alternativ finns.

 



  

IDÉ : 90%


Det är svårt att sätta fingret på vad det är som gör att "Fragile" känns så dubbelbottnad med en gång den börjar komma igång. Men det är garanterat ett tecken på något bra.

  

STORY : 94%


Både enkel, smart, hemsk, vacker och känsloladdad. Samtidigt! Hatten av för Balagueró och Galcerán som fick ihop det så här snyggt och utan luckor som är stora nog att fly igenom när det börjar kärva sig.

 
  

REGI : 95%


Vad kan man säga? Tredje gången gillt och ännu en hit. Balagueró kan få svårt att överträffa sig själv i fortsättningen.

  

FOTO : 93%


Xavi Giménez borde inte bli arbetslös alltför snabbt.

 
  

SKÅDESPELERI : 94%


Toppklass rätt igenom och skådespelarna lyfter bara filmen. Det finns inte så mycket mer att säga.

  

MUSIK : 84%


Smäktande, vackra toner av Roque Baños och lite tung Neo-Metal av Ill Niño! En lyckad blandning utan dess like, så klart.

 
  

TEMPO : 91%


Efter 20 minuter är man fast och mycket lite skulle kunna få en att sluta titta.

  

ATMOSFÄR : 91%


Ett nedgånget sjukhus gör alltid sitt jobb perfekt.

 
  

UTFÖRANDE : 93%


Så här ska film vara. Punkt slut.

  

REPRISVÄRDE : 90%


Skulle man inte vilja se en av 2000-talets bästa filmer igen, alltså?
 
 
 

Balagueró gör en inte besviken den här gången heller.

 
 

Calista Flockhart gör en oväntad insats.

 
 

Vad fan gnäller alla över, egentligen?

 
 
Filmen som satte Jaume Balagueró på Horror-kartan.

RECOMMENDED CINEMA