Severance


• Christopher Smith • Storbritannien • 2006 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


SPELTID:

• 91 min.


MEDVERKANDE:

• Danny Dyer
• Laura Harris
• Tim McInnerny
• Toby Stephens
• Claudie Blakley
• Andy Nyman
• Babou Ceesay
• David Gilliam


MANUS:

• James Moran
• Christopher Smith


FOTO:

• Ed Wild


MUSIK:

• Christian Henson


PUBLICERAD:

• 9 September 2006 - 22:05:55


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

18 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 
  

"Survival Horror" är definitivt på tapeten. (Tillsammans med enorma blodfläckar givetvis.) Christopher Smith som serverade oss lite prima skräck i Londons tunnelbanor häromåret med "Creep" är tillbaka med råge. Hör man grundidén: Blodig "Survival Horror" med en redig dos galghumor, tror man inte att det ska fungera i längden eller för en hel film, men i fallet "Severance" (T.o.m. titeln är en ordvits och dess tagline är dråplig - "Another Bloody Office Outing".) känner man hur jämn och fin balansen mellan svart humor, Splatter och krypande horror är. Många har försökt genom tiderna och nästan lika många har misslyckats totalt. Inte Smith. Inte den här gången. Han drar igång med en inledning som omedelbart för tankarna till introt i "Haute Tension" (I fråga om stil och känsla.) - Två lättklädda tjejer (Från eskortfirman "Balkan Babes" visar det sig senare.) och en snubbe jagas genom en dunkel skog. Tjejerna faller ned i en grop, snubben springer rakt in i en snara och blir hängande i ett träd innan någon med en stor kniv börjar strimla honom till tonerna av Small Faces "Itchycoo Park". (!)

Ungefär samtidigt är den brittiska försäljningsavdelningen på Palisade Defence på en lugn och fin busstur någonstans i Östeuropa. (Ungern.) Palisade Defence är mycket riktigt en internationell del av vapenindustrin och nu ska gruppen till en stuga för lite avkoppling och "team building". Vägen som ska ta dem dit är dessvärre (Dessbättre?) blockerad av ett stort träd och det blir lite bråk med busschauffören som vägrar ta en omväg. Alla går av och bussen vänder och åker tillbaks. De sex börjar istället gå mot stugan, ovetande om att någon i skogen spionerar på dem. Gruppen kommer fram till stugan och det som skulle vara ett "lyxställe" skulle förmodligen inte ens duga åt Familjen i "Texas Chainsaw Massacre". Kvällen går och det händer lite sådant som vanligtvis händer i sådana här filmer - Allt från märkliga ljud som hörs utanför till att man berättar skräckhistorier (Med en skitkul "Nosferatu" hyllning!) för att skrämma varandra. Här handlar det om hur krigsförbrytare från Balkankriget hållits inspärrade på mentalsjukhusliknande institutioner ute på landet och som sedan rymt - Krigsförbrytare som har tillgång till mängder med vapen från Palisade och som gärna använder dem mot inkräktare...

Ajdå.

Nästa dag, efter en liten paintball-tävling som slutar rätt så illa för en av deltagarna, så börjar själva "Survival Horror"-biten i "Severance" och det som verkar bli en standard slasher efter "standard slasher"-mallarna blir bara mer och mer våldsam och trippad ju längre tiden går. Detta blir man riktigt förvånad över på ett positivt sätt, precis som att man omöjligt kan räkna ut vem som kommer att klara sig - Det finns ingen solklar hjälte eller hjältinna, men alla kämpar på rätt bra med allt från machetes till diverse automatvapen. Och som sagt finns det några kul repliker och scener som är så bisarra att de blir roliga. Men någonstans får Smith ordning på hela köret och blandningen blir så bra att man inte tänker på den ens. Inget skämt känns malplacerat och tyngdpunkten ligger hela tiden inom ramarna för vad som är "Horror". Ändå känns filmen ovanlig på alla sätt - T.o.m. miljöerna. Det är något krypande och förfallet över dem. (Filmen är inspelad på Isle Of Man och på den ungerska landsbygden.)

"Severance" blir kanske inte 2006 års bästa skräckfilm även om potential finns till bristningsgränsen, men den har heller inte direkt några större fel. Tempot är jämnt och stämningen är på topp hela tiden. Manuset undviker oväntat många klyschor och efter halva filmen vet man att det kommer att bli en härlig upplevelse. En stor del av manusets styrka är det faktum att gruppen inte består av de vanliga stereotyperna, utan att det här är vilka människor som helst - En som beter sig lite allmänt underligt efter lite väl många magiska svampar, två killar som är aningen nördiga utan att det direkt står stämplat i pannan på dem, två tjejer som är varandras raka motsatser och så är gruppens ledare (Captain Darling från "Black Adder" av alla människor!) på något sätt en lite tragikomisk karaktär i sig själv. Men Smith är redan varm i kläderna när det gäller att regissera och att smälla ihop en rå och underhållande slajs British Splatter.

Om "Creep" var Smiths lillebrorsa till "The Descent" så är "Severance" hans kraftmätning i stil med "Dog Soldiers". (För att jämföra med en viss annan engelsmans filmer.) Den hade ju också en välintegrerad humor som var karaktärsbaserad. Smith har helt klart en egen stil grundad i klassikerna (Och inte så mycket i engelsk humor som exempelvis herrarna Simon Pegg och Edgar Wright.) och han behöver nog inte vara rädd för att börja plagiera sig själv alltför snart. Fortsätter han så här kommer framtiden att vara riktigt ljus och ett renodlat mästerverk lurar bakom hörnet för att snitta ens pulsåder.

"Severance" når Dig på ett eller annat sätt - Den är varmt rekommenderad och Smith blåser mer liv i en subgenre som sparkar och slår så länge blodet pumpar.

 



  

IDÉ : 84%


Att flera element flyter ihop så här är väl knappast någon tillfällighet. Man kan bara hoppas att Christopher Smith fortsätter på samma spår och inte slösar bort sin talang på något annat.

  

STORY : 82%


Enkelheten segrar återigen. Men det finns plats för otraditionella vändningar och några scener som är både roliga och morbida samtidigt.

 
  

REGI : 92%


Någon som har en orsak att tvivla på att Smith kan sitt jobb?

  

FOTO : 84%


Mycket mörk skog och ett hus som man inte ens skulle vilja se på bild... Hmm...

 
  

SKÅDESPELERI : 87%


Komiskt, tragiskt, irriterande, gripande och beundransvärt. Ovanligt?

  

MUSIK : 76%


Udda och roligt soundtrack för att vara en skräckfilm. (Eller när hörde du "We'll Meet Again" i en Splatterfilm senast?)

 
  

TEMPO : 86%


Även det har de fått till. Ingenting är mjölkat ens till halvdöds.

  

ATMOSFÄR : 84%


Man kan inte missta sig på vilken typ av film "Severance" är. Och den svarta humorn är bara en passande extra krydda i det hela.

 
  

UTFÖRANDE : 89%


Inget känns då halvfärdigt och här finns hyfsat mycket för Gore-geeks att dregla över.

  

REPRISVÄRDE : 85%


"Severance" kan mycket väl bli en av 2000-talets semi-klassiker. Den kommer i alla fall att ses många gånger och visas för många personer.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Balansen i skräcken, galghumorn och våldet.

 
 

Blodtörsten släcks aldrig verkar det som.

 
 

Några av karaktärerna är stundtals smått irriterande.

 
 
Mer eller mindre en nystart för brittiska Splatter-komedier.

RECOMMENDED CINEMA