The Wicker Man


• Robin Hardy • Storbritannien • 1973 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


SPELTID:

• 99 min.


MEDVERKANDE:

• Edward Woodward
• Christopher Lee
• Diane Cilento
• Britt Ekland
• Ingrid Pitt
• Lindsay Kemp
• Russell Waters
• Aubrey Morris
• Irene Sunters


MANUS:

• Anthony Shaffer
• David Pinner


FOTO:

• Harry Waxman


MUSIK:

• Paul Giovanni


PUBLICERAD:

• 9 September 2006 - 08:23:28


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
200917--5-------
2010---1---2--6-
2011------------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

22 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• I SAMMA SERIE:
I. The Wicker Tree (2011)
• DVD RECENSIONER:
II. Warner Home Video


 


 
 
  

Den djupt troende katoliken / polisen Neil Howie får en dag ett anonymt brev om att en ung flicka vid namn Rowan Morrison har försvunnit och att hon har varit borta ett bra tag. Howie sätter sig i sitt lilla flygplan och susar iväg från det skotska fastlandet och ut till en liten ö vid namn Summerisle. Väl där tar han in på värdshuset "The Green Man" och börjar fråga alla om någon har sett flickan. Ingen verkar speciellt samarbetsvillig trots att alla verkar artiga och glada. (Mycket sång och dans i de här trakterna. Plus "orgier" under bar himmel - Det är den tiden på året!) Upprörd över "sättet" på ön och bristen på kristna värderingar, traskar Howie nästa dag till May Morrison och frågar om Rowans försvinnande, men det visar sig att Mays dotter heter Myrtle och att hon inte är försvunnen.

Howie börjar redan här misstänka taskspel modell über-taskig och frågar vidare om Rowan och "konstigheterna" som pågår. Snart börjar han undra om inte Rowan är död och om hon i själva verket inte är begravd någonstans. Samtidigt verkar invånarna allt mer hemlighetsfulla och Howies kristna tålamod börjar tryta.

Summerisle styrs av Lord Summerisle som berättar att de sedan generationer tillbaks vänt kristendomen ryggen och anammat den gamla hedniska naturreligionen då människorna på Summerisle är helt beroende av allt som växer. (Smarriga äpplen och så vidare.) Hellre är man väl ute i det fina vädret och relaxar järnet än sitter och trycker i en unken kyrka och sjunger ändlöst deprimerande psalmer. Som en sann kristen försöker Howie övertyga Lord Summerisle och andra om att de kristna värderingarna är de rätta, men snart nog kommer hans tro att sätta honom i knipa.

Hur hett om öronen han kommer att få det anar varken han själv eller vi som tittar.

Anthony Shaffer skrev både romanen "The Wicker Man" och manuset till Robin Hardys film som anses vara en av de allra bästa brittiska skräckfilmerna någonsin. Här finns inga monster eller mutanter, utan bara människor med (för) starka religiösa övertygelser på kollisionskurs. Religion har alltid varit en konflikthärd och det brukar alltid sluta med att någon får på käften och börjar lipa. "The Wicker Man" är egentligen inte någon renodlad skräckfilm som sådan (Fast för en inkrökt snubbe som Howie verkar precis allt vara skräckinjagande.), utan mer som ett mystiskt drama - Om man nu måste placera "The Wicker Man" i ett fack. Men i sin framtoning känns den ytterst ovanlig än idag.

På olika ställen kan man läsa att "The Wicker Man" skulle vara ensidigt skildrad ur ett kristet perspektiv och att den skulle vara anti hedendom och "andra religioner", men då har man missuppfattat filmens budskap gravt. Medan filmen belyser hur lätt det kan vara att ryckas med i fanatism och haka på en mer eller mindre galen ledare, så ger den ändå en relativt sympatisk bild av just denna naturreligion. Religiösa referensramar i all ära - Det kanske inte verkar så med tanke på hur filmen slutar, men det är ganska svårt att gå in på det utan att spoila viktiga bitar av handlingen.

Men när du har sett filmen - Tänk på häxbränningarna på 1600-talet och hur man testade om någon var häxa. Jämför sedan med hur Howie "testas" rätt igenom hela filmen utan att han tänker på det. Men! Han får flera chanser att se bortom det han själv tror på och framför allt se bortom sitt yrke - Howie är främst polis tjugofyra timmar om dygnet och håller stenhårt på regler och lagar. Men organiserade världsreligioner tillåter uppenbarligen aldrig ett öppet sinne på den här fronten och... Det går som det går... (Och i ett historiskt perspektiv är det fan ta mig inte mer än rätt!)

Det som också är ytterst ovanligt med "The Wicker Man" är den neutrala inblicken i Summerisles första Maj-firande. Ingenting känns snedvridet eller konstlat, utan det är (Precis som det mesta annat som är dåligt.) kristendomens fel att allt och lite till har förvanskats till synd - Detta representerar Howie, och hans gudsnådeliga och självgoda inställning går en allt på nerverna efter ett tag. Summerisle verkar vara ett riktigt trivsamt ställe (Överlag kan människor som hyllar solen och jorden inte vara helt bäng.) och dessutom är det jäkligt vackert. Godiset i May Morrisons affär ser så gott ut att man vill pausa filmen och slicka T.V.-rutan i en kvart.

Även skådespeleriet i "The Wicker Man" är helt fantastiskt bra. Edward Woodward som Howie passar som handen i handsken och Christopher Lee som Lord Summerisle gör en av sina allra bästa skådespelarprestationer. Om ni undrar över varför "The Wicker Man" ibland omnämns som musikal beror det på att det finns ett antal sångnummer i filmen. (Ni vet - Överförfriskade barbesökare.) Och dans. (Britt Eklands ovanliga nakendans lär man inte glömma alltför snabbt!) Men där de här inslagen finns passar de alldeles utmärkt och betyder så klart att "The Wicker Man" också har ett utmärkt soundtrack bestående av folkvisor signerade Magnet och Paul Giovanni.

"The Wicker Man" verkar kanske aningen svårplacerad och klurig att redogöra för, men detta är enbart i positiv bemärkelse. Man ska ha sett den. Punkt slut. Den har ett hiskeligt mångfacetterat och tänkvärt innehåll och är dessutom otroligt väl regisserad. Och vacker som en försommardag. Harry Waxman, som utan tvekan p.g.a. filmens look anlitades på stört av José Ramón Larraz för "Vampyres", visar hur filmfoto ska se ut. (Tacksamt nog utspelas i stort sett hela "The Wicker Man" under dagen.)

Ja... Det är svårt att säga något som helst negativt om filmen.

"The Wicker Man" finns i en vanlig "Theatrical Release" och en hyfsat ny "Director's Cut" som är ca. 15 minuter längre. (Den har även flera av scenerna i en annan ordning än den kortare versionen.)

 



  

IDÉ : 100%


Unik. Unik och oöverträffad. Det är allt man kan säga om idén.

  

STORY : 95%


Fenomenalt välskriven och full av både små och stora överraskningar ända fram till slutminuterna.

 
  

REGI : 99%


Robin Hardy har inte gjort många filmer, men det här kommer att förbli hans "finest hour".

  

FOTO : 97%


Harry Waxman ser till att "The Wicker Man" inte ser ut som någon annan film.

 
  

SKÅDESPELERI : 100%


En rollbesättning kan inte bli bättre. Woodward, Lee och Ekland är galet bra.

  

MUSIK : 93%


Trevliga och udda folkvisor i tid och otid. Fram med ölen, gitarren, dragspelet och blockflöjterna.

 
  

TEMPO : 95%


99 minuter bara svischar förbi och 84 minuter svischar aningen snabbare. (Japp!) "Director´s Cut" har givetvis ett par långsammare bitar och ett lite annat tempo, men båda versioner är löjligt vältajmade.

  

ATMOSFÄR : 97%


Turistreklam för Summerisle. (Inte för att de säkert vill att man flyttar dit, men sluta locka oss då för fan! :)

 
  

UTFÖRANDE : 96%


Det är så här man gör film! (Och om vi säger att "Theatrical Version" får 97% i slutbetyg, så får "Director's Cut" 98% = En viss skillnad!)

  

REPRISVÄRDE : 96%


En klassiker som än idag brinner bättre än en dum jävel på bål.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Va' fan då...? Det är ju "The Wicker Man"...!

 
 

"Director's Cut" släpptes till slut.

 
 

Summerisle finns inte på riktigt.

 
 
Det enda botemedlet som fungerar mot en religiöst betingad hjärnskada.

TOP CINEMA