Dark Waters


• Mariano Baino • Italien / Storbritannien / Ryssland • 1994 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Dead Waters


SPELTID:

• 94 min.


MEDVERKANDE:

• Valeri Bassel
• Mariya Kapnist
• Anna Rose Phipps
• Louise Salter
• Venera Simmons
• Pavel Sokolov


MANUS:

• Mariano Baino
• Andy Bark


FOTO:

• Alex Howe


MUSIK:

• Igor Clark


PUBLICERAD:

• 18 Juli 2006 - 15:00:05


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

16 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• DVD RECENSIONER:
I. NoShame Films


 


 
 
  

En starkt mardrömslik och till en början kryptisk inledning drar igång "Dark Waters" - En nunna tar emot en stenamulett av en liten flicka, en kyrka kollapsar under vattenmassorna från en översvämning, prästen blir spetsad på ett flytande kors och nunnan med amuletten råkar trilla ned från ett berg och dö.

20 år senare är Elizabeth, vars mor dog när hon födde henne, på väg till ett visst nunnekloster. Hennes far har nyligen dött, men under flera år har han skänkt pengar till klostret och Elizabeth vill främst av allt veta vad pengarna gått till (Inte till inredning i alla fall - Det är en sak som är säker.) och varför hon skulle fortsätta med bidragen. Klostret ligger på en helt isolerad ö någonstans i Svarta Havet och det är först och främst en halv vetenskap att ta sig dit. För handlingens skull får Elizabeth lift med en fiskebåt och hamnar så småningom på ön. Klostret styrs av den blinda, kväkande Mother Superior och man kan inte säga att stället ser speciellt gästvänligt ut.

Elizabeth blir snabbt vän med den unga nunnan Sarah, som börjar berätta om en del märkliga saker som hänt nyligen - Bl.a. ska Elizabeths vän Theresa (Som hon brevväxlade med.) ha lämnat klostret nyligen för "ärenden i London", något som Elizabeth vet inte kan stämma. Och så börjar det inträffa ännu fler märkligheter - Annat utöver de mardrömmar och minnen som triggats i Elizabeths redan instabila sinne sedan hon kom till ön.

Incidenterna på klostret hänger så klart samman med stenamuletten - En bit av den lagras i en ask i de underjordiska gångarna och den som rör den får ta ett hastigt farväl av en knivviftande nunna som sannerligen älskar sitt jobb. Man kan alltså lugnt påstå att något skumt är i görningen. Det verkar i alla fall besvära Elizabeth en hel del (Men inte så mycket att hon känner för att skrika: "Klockan är för fan kvart över tre på morgonen!" när hon blivit väckt av konstiga ljud.) att nunne-sällskapet varje natt drar ut och firar med de brinnande korsen i högsta hugg. (När det har blivit trist att smiska sig själv, d.v.s.)

Sarah beslutar sig för att hjälpa Elizabeth att ta reda på vad nunnorna döljer. (Fast de har inte direkt någon orsak att vara diskreta.) Om hon nu hinner få reda på så värst mycket innan någon försöker mörda henne. Men allt det här är snart Elizabeths minsta problem. Hon får ju till sist reda på sanningen om livet, universum och allting.

Medan manuset i "Dark Waters" inte är den starkaste länken i filmen, så är regin och fotot det däremot. Därmed inte sagt att det inte är en bra story - Det är det verkligen. Men man kan just därför ha överseende med att det förekommer en gnutta "Wild ´n Wackyness" för mycket i filmen. Eller så glömmer man att ens tänka på det. Det tredje alternativet är att konstatera följande: Att bo i en labyrintisk klosterruin totalt isolerad från resten av världen tillsammans med människor som är lika galna som en själv - Det är inte bra. Särskilt inte i kombination med någon form av religion.

För det pratas om "en best som ska stiga upp ur den bottenlösa avgrunden" och att "den som är blind ska se sanningen och lida i all oändlighet"... Vad kan man säga annat än att det definitivt har gått utför inom sektbranschen - Man får allt lov att vara bra korkad om man väcker en "best" till liv som ändå bara gör en synskadad och till råga på allt låter en lida utan något i gengäld... Inget snack om ett liv i lyx först. Inte ett ord om dödsänglar som kommer och hämtar en först efter att man vältrat sig i synd... Bara det där skitklostret dag ut och dag in...

Men det här är en smärre detalj och absolut inget som förstör filmen. Storyn är ändå fullpackad med klurigheter och mardrömsscerna ser verkligen ut som någon filmat ett gäng tvättäkta mardrömmar. (D.v.s. aningen förvirrande och ologiska.) Det bästa är ändå att Mariano Baino utgår från att vi i alla fall är lika smarta som Elizabeth i samma situation - Hon framstår omedelbart som en målmedveten och intelligent hjältinna. T.ex. när Sarah erbjuder att hjälpa henne efter de första dubiösa händelserna, så blir Elizabeth givetvis misstänksam och ifrågasätter hennes välvilja. Men man vill att Elizabeth ska klara sig helskinnad undan de svartvitklädda psykfallen.

Baino gjorde sin atmosfärsdrypande, gotiska skräckfilm när genren som sådan låg i dödskramper. Vid ett bättre tillfälle hade "Dark Waters" blivit en hit och kanske gett Baino möjlighet att fortsätta filma då detta tyvärr är hans enda långfilm hittills. (2006.) "Dark Waters" har även hittills varit rätt besvärlig att få tag på (Om man till varje pris ratar bootlegs.), men våra idoler / polare / hjältar NoShame Films släppte en ytterst exklusiv DVD-release av filmen i September 2006.

"Dark Waters" är en av de där filmerna man kan köpa utan att ha sett den först - Det räcker att man gillar Horror och uppskattar dess universella språk.

 



  

IDÉ : 93%


"Dark Waters" känns fräsch och innovativ redan från första scenen. Och den håller samma höga standard rätt igenom.

  

STORY : 93%


Andy Barks manus har inte många brister och luckor - Den fungerar perfekt som en bärande (Och stärkande.) pelare för filmen.

 
  

REGI : 99%


En strålande start för Mariano Baino. Det märks att han brunnit för (Och upp?) för den här filmen.

  

FOTO : 92%


Ruggigt effektiv och isande med sin sparsmakade ljussättning, nedtonade färger och påträngande skuggor.

 
  

SKÅDESPELERI : 88%


Louise Salter gör en kanonbra Horror-hjältinna. Eftersom det är så få skådespelare i filmen är det bra att hon är såpass intensiv.

  

MUSIK : 74%


Igor Clark skrev riktigt fin och stämningsfull orgelmusik till filmen. Förmodligen skrevs allt på en synth och kostade nog inte många korvören att producera.

 
  

TEMPO : 99%


Inte en enda död minut. Och slutet är helt otroligt bra.

  

ATMOSFÄR : 95%


Odessas katakomber i Ukraina (Där "Dark Waters" är filmad.) känns extremt klaustrofobiska och kvävande.

 
  

UTFÖRANDE : 94%


Jag har ingen aning om hur mycket filmen kostade att spela in, men pengarna har definitivt använts väl.

  

REPRISVÄRDE : 92%


Ännu en höjdarrulle som kommer att åldras så väl det bara är möjligt.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Atmosfären i filmen är helt makalös.

 
 

Mariano Baino gör väl fler filmer framöver?

 
 

Att det ska ta förbannade evigheter tid innan så här bra Horror får den uppmärksamhet det förtjänar.

 
 
En oerhört stämningsfull och effektiv Lovecraft-inspirerad Horror-rökare.

RECOMMENDED CINEMA