The Case Of The Bloody Iris


• Giuliano Carnimeo • Italien • 1971 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Perché Quelle Strane Gocce Di Sangue Sul Corpo Di Jennifer?


SPELTID:

• 90 min.


MEDVERKANDE:

• Edwige Fenech
• George Hilton
• Annabella Incontrera
• Paola Quattrini
• Giampiero Albertini
• Franco Agostini
• Oreste Lionello
• Ben Carra
• Carla Brait
• Gianni Pulone
• Carla Mancini
• George Rigaud


MANUS:

• Ernesto Gastaldi


FOTO:

• Stelvio Massi


MUSIK:

• Bruno Nicolai


PUBLICERAD:

• 4 Juli 2006 - 00:04:10


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

S C R E E N S H O T S

 
 
  
  
  
  
  


 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx--
2009-----------7
2010------------
2011------------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
FLER SCREENSHOTS:

18 st.


RELATERADE ARTIKLAR:
• DVD MINI-RECENSIONER:
I. Vipco


 


 
 
  

Det är inte så konstigt att Gialli blev så populära på ett explosionsartat sätt i början på 70-talet. Och här har vi en till (Signerad Giuliano Carnimeo.) med den underbart obstinata titeln (Översatt.) "What Are Those Strange Drops Of Blood On Jennifer´s Body?", men, även känd häromkring som "The Case Of The Bloody Iris". Carnimeo gjorde mycket Spaghettiwesterns under sin filmkarriär, men även denna helgjutna Giallo som knappast ens självaste Argento hade kunnat göra så mycket bättre.

För det börjar riktigt bra - I en hiss (I ett 20 våningar högt hyreshus.) blir en prostituerad tjej knivmördad mitt på ljusa dagen. Inte ens ett dygn senare blir en annan tjej mördad i sin lägenhet i samma hus. Två detektiver är snabbt på plats och börjar pussla ihop saker genom att rota lite i hyresgästernas privatliv. Jennifer Lansbury (Som snart flyttar in i det senaste mordoffrets lägenhet.) och speciellt människorna i hennes närhet fångar snart polisens intresse. Till en början verkar det inte finnas något som kopplar samman de mördade tjejerna.

Inom kort vimlar det ändå av misstänkta och man får än en gång beundra Ernesto Gastaldi bakom skrivmaskinen som knappat ned en så välkonstruerad deckargåta. Allting finns här i sann Giallo-anda - Villospår efter villospår efter villospår, en svartklädd mördare (Med hatt och handskar.), några blodiga knivmord, snygga tjejer, skumma personer, en stilettviftande stalker, nervhackande scener som utspelas i hyreshusets trappuppgång / lägenheter och sist men inte minst - En snubbe som effektivt ringas in av alla ledtrådar. Hans gradvis mer och mer skumma beteende och några märkliga omständigheter får honom inte att se mindre skyldig ut, direkt. (Men det fina i kråksången, vilken är fin oavsett, är att man vet att han inte kan vara mördaren.) För den torra humorns skull finns så klart en grinig, frimärkssamlande detektiv och hans småklantiga partner som bl.a. får skugga misstänkta.

Men jäkligt spännande är det och efter flera luriga vändningar avslöjas mördaren inklusive motiv. Och vet ni - Upplösningen är lika lurig den. Eftersom allt pekade på den ovan nämnda "snubben" skulle det ju ha blivit förra millenniets största besvikelse om han verkligen hade varit mördaren. Man kan också bortse från några mindre luckor i handlingen eftersom de inte stör direkt. (Så helt dum i huvudet behöver man aldrig känna sig.)

Med "alla rätt" för en Giallo av toppkvalitet kan man börja titta efter vad det är i storyn som gör filmen så bra. "Hemligheten" är en gång att Gastaldi aldrig tappar kontrollen över händelserna och tvingas komma med den typen av nödlösningar som har förstört en och annan liknande film. Och som genom en ren "tillfällighet" (Många citattecken här.) kan Carnimeo hålla ihop det genom en mästerlig tajming av sällan skådat slag. Vad man än vill få ut av de här filmerna, så är det mycket svårt att bli besviken. "The Case Of The Bloody Iris" är rakt upp och ned en av de där rullarna som man omedvetet och ständigt letar efter med ljus och lykta.

Genre-veteranerna Edwige Fenech och George Hilton i huvudrollerna fungerar också fast man sett dem tillsammans flera gånger tidigare i samma film plus att deras karaktärer liknar deras respektive "föregångare" till hög grad. Men Fenech är ju alltid ett välkommet blickfång och här får hon visa en mer sårbar sida av sig själv. (Som i "All The Colors Of The Dark".) Hilton är sig själv och som han brukar vara - En lite stirrig, cigg-sugande, introvert typ och rent allmänt en nervös jävel.

Snyggt. Stiligt. Spännande. Jää, mään...! Just i "The Case Of The Bloody Iris" klaffar allt till fullo och en rekommendation av den är lika varm som en... Korv...

 



  

IDÉ : 100%


En Giallo år 1971 small lika högt som en knogmacka i sidfläsket - Kombinera en asbra manusförfattare med en briljant regissör och det kan omöjligt slå slint.

  

STORY : 98%


Ernesto Gastaldi har knåpat ihop mycket klurigheter genom åren, men här är han som allra bäst. Handlingen är nästan för bra för att vara sann och precis när man vågar tro att den faktiskt är så bra som den verkar... Så är filmen nästan slut...!

 
  

REGI : 100%


Strålande och sylvass. Giuliano Carnimeo visar hur det ska gå till där andra inte lyckas fullt ut.

  

FOTO : 93%


Galet tjusigt och bildkompositionerna är i världsklass.

 
  

SKÅDESPELERI : 96%


En drös coola snubbar och granna töser i sina rätta roller.

  

MUSIK : 75%


Ett hyfsat bra sväng.

 
  

TEMPO : 100%


90 minuter - Som bortblåsta... Sittandes då och då på en nåldyna...

  

ATMOSFÄR : 96%


Det här är en av anledningarna till varför man kan stå ut med en hel del märkligheter inom denna genre...

 
  

UTFÖRANDE : 97%


...Och med dessa förutsättningar kunde det bara inte haverera. Förbannat välgjord är två ord som beskriver filmen väl.

  

REPRISVÄRDE : 94%


En film som man blixtsnabbt blir förtjust i och som man kommer att se upprepade gånger.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Gialli blev aldrig så mycket bättre än vad den här skinande juvelen är.

 
 

Edwige Fenech förgyller vilken film som helst.

 
 

Om filmen och / eller Fenech saknas i hushållet.

 
 
En Giallo designad efter ett vinnar-recept!

TOP CINEMA