The Beast In The Cellar


• James Kelley • Storbritannien • 1971 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


ALTERNATIV TITEL:

• Young Man, I Think You´re Dying


SPELTID:

• 84 min.


MEDVERKANDE:

• Beryl Reid
• Flora Robson
• John Hamill
• Tessa Wyatt
• T.P. McKenna
• John Kelland
• David Dodimead
• Vernon Dobtcheff
• Dafydd Havard


MANUS:

• James Kelley


FOTO:

• Desmond Dickinson / Harry Waxman


MUSIK:

• Tony Macaulay


PUBLICERAD:

• 23 Augusti 2005 - 20:08:56


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• DVD RECENSIONER:
I. The Tigon Collection


 


 
 

-"What´s the matter?"
-"I heard something."
-"It´s nothing. There´s no one here."

Ja ja. Vad fan du än säger, din lille *irriterande censur-pip*... Denna onödiga bit dialog slösas bort trots att det prasslar i löven hela tre meter bort och trots att någon helt uppenbart iakttar det hånglande paret som yttrar ovanstående repliker... Men sedan anfaller... Någon / något!

"The Beast In The Cellar" börjar inte riktigt så, men väl med att en soldat blir ihjälsliten av något som vi aldrig får se. Vi kan bara gissa att det är ett djur av något slag.

Gissar hejvilt gör också de som hittar liket i närheten av ett militärläger. De kommer inte längre i gissningsleken än till leopard - Ett djur som man inte direkt tröttnar på att träffa på på den Engelska landsbygden.

I ett hus inte så där otroligt långt därifrån bor de två åldrande systrarna Ballantyne - Ellie och Joyce. Ellie är den riktigt bekymrade och lättskrämda av de två och till råga på allt är hon en inbiten hypokondriker. Någon skulle kanske säga att hon är enerverande och gnäller non-stop, men det är egentligen bara synd om henne. Joyce verkar vara lika bekymrad, men ser ut att kunna behålla lugnet lite längre. Det kommer de att behöva, för en dag märker de att någon / något som brukar vara inlåst och för det mesta bortglömt i källaren har flytt. Och under tiden sker ytterligare två mord.

Joyce och Ellie försöker luska ut hur "han" tog sig ut, men det slutar med att Joyce bryter foten och blir sängliggande. Ellie får alltså själv röja undan ett färskt lik som de just hittat.

Joyce och Ellie är nödvändigtvis inte två damer man vill ska vara ens mormor och mormoster (?), men man blir ändå smått engagerad i deras öde. Och vad "besten i källaren" är för en och var den kommer ifrån. Men den anfaller bara uniformerade soldater. Mystiken tätnar...

Inte direkt...

Handlingen får slut på bränsle för snabbt och när allt ska knytas ihop, så sker det så hiskeligt statiskt med en lång, tragisk familjehistoria och passande flashbacks. Så det blir aldrig nervslitande på något sätt. Mer som en lite halv-charmig rysare. Så halv-charmig att man faktiskt blir lite överraskad av att det förekommer lite (Lite, alltså.) Splatter i ett par scener. Upplösningen är nästintill en knockout av tristess och fram till det allra sista ögonblicken, så förklaras det mesta i dialogform, vilket är föga lyckat i något som ska föreställa en skräckfilm. Och vid det laget har luften gått ur det mesta. Det är bara att rycka på axlarna och börja fundera över vad man ska se härnäst.

"The Beast In The Cellar" var James Kelleys första av två filmer som han regisserade och skrev själv. Det kanske var lika bra att han inte fortsatte en längre tid. Han verkade ärligt talat inte vara så intresserad av att berätta fascinerande och minnesvärda historier.

 



  

IDÉ : 53%


Vilken idé som helst känns lite svagsint om man inte kan tillföra något nytt till den.

  

STORY : 28%


Fruktansvärt B!

 
  

REGI : 35%


Stel, osäker och oengagerad. Men ingen regissör hade kunnat rädda det här.

  

FOTO : 43%


Lika attraktivt som i vilken mossig 70-tals T.V.-film som helst.

 
  

SKÅDESPELERI : 67%


Några är bra och några är... Inte fenomenala.

  

MUSIK : 39%


Jag tror det fanns lite musik här och var under filmens gång, ja.

 
  

TEMPO : 37%


Det segar till rejält efter bara en halvtimme och sedan håller det sig där nere.

  

ATMOSFÄR : 38%


Föråldrad och unken. Unken.

 
  

UTFÖRANDE : 36%


Det har inte slösats bort mycket kärlek på besten i källaren i alla fall - Det är en sak som är säker.

  

REPRISVÄRDE : 21%


Nix. Inte två gånger. I alla fall inte så länge det existerar andra filmer.
 
 
 

GORE :


  

“T & A” :


  

VÅLD :


 
 
 

Skit och skit...

 
 

Inledningen och upptakten är lite lovande.

 
 

Finalen sänker filmen som en sten.

 
 
Harmlös och trist "monster"-rulle.