The Rocky Horror Picture Show


• Jim Sharman • Storbritannien • 1975 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  


SPELTID:

• 90 min.


MEDVERKANDE:

• Tim Curry
• Susan Sarandon
• Barry Bostwick
• Richard O´Brien
• Patricia Quinn


MANUS:

• Jim Sharman
• Richard O´Brien


FOTO:

• Peter Suschitzky


MUSIK:

• Richard O´Brien


PUBLICERAD:

• 3 Januari 2005 - 11:44:16


SETT PÅ:

• DVD (Köpfilm)



 


 

L Ä S A R T O P P E N

 
 


(Anger vilken placering filmen har haft på listan över de 10 mest lästa recensionerna under respektive månad.)

Å
R
J
A
N
F
E
B
M
A
R
S
A
P
R
M
A
J
J
U
N
I
J
U
L
I
A
U
G
S
E
P
T
O
K
T
N
O
V
D
E
C
2008xxxxxxxxxx11-
2009------------
2010------------
2011------------
2012------


 


 

Ö V R I G T

 
 
RELATERADE ARTIKLAR:
• Inga artiklar.


 


 
 

Var ska man börja...? Eller vad ska man säga...? Vad kan man säga som inte sagts redan om en över 30 år gammal Skräckfilmskomedi / Rock ´n Roll-musikal som fortfarande visas på nattöppna biografer för fans som kan alla repliker, sjunger med i låtarna, kastar saker på duken och som t.o.m. klär ut sig till personerna i filmen?

Många som är någorlunda insatta i kultfilmsvärlden vet vilken film som menas, men några undrar säkert om det verkligen finns en sådan film?

Jodå - Det finns en i alla fall. Om ni nu mot all förmodan missat rubriken, så heter alstret "The Rocky Horror Picture Show". Filmen spelades in 1975 och klassas, inte helt utan bra orsaker, som Kultfilmernas Kultfilm (Och som självfallet inte var någon hit bland kritikerna.) Att "The Rocky Horror Picture Show" förr eller senare skulle hitta till DVD-formatet var väl ingen större överraskning, men att det skulle ske i samband med en smått fantastisk "25th Anniversary Special Edition" var det däremot. Det här är en film man förr i tiden bara kunde se på kabel-T.V. - Om man hade tur... Fast det bevisar bara vilken fanatisk skara beundrare som filmen har. Hatten av för 20th Century Fox i alla fall. Det är sällan de sölar bort saker och ting.

"Special Edition" är oftast lika med 2 skivor - En för filmen och en för allt Extra-material. Så i med den första skivan, och har man inte sett "The Rocky Horror Picture Show" tidigare eller vet vad det är för något, så börjar man nog undra ganska snart över introt som har en mun över hela T.V.-rutan som sjunger om gamla skräckfilms- och Sci-Fi hjältar.

Men vi tar den mycket simpla handlingen i korta drag:

Brad Majors (Ingen annan än Barry Bostwick - Ni vet borgmästaren i "Spin City".) och Janet Weiss (Susan Sarandon, som säkert är stolt över den här.) förlovar sig och beslutar sig för att åka... Någonstans. På väg dit (I världens ösregn och åskväder.) får de punktering och springer till närmaste hus för att låna telefonen. Närmaste hus råkar vara Frank-n-Furters slott som denna kväll besöks av idel udda typer.

Dr. Frank-n-Furter (Tim Curry) är transvestiten från "Transsexual (En planet!) Transsylvania" som också är "ledaren" för sällskapet. Till sin hjälp har han sina medhjälpare - Riff Raff och Magenta (Patricia Quinn). Medan Frank-n-Furter för det mesta undrar varför hans nya livs levande skapelse "Rocky Horror" är rädd för honom planerar Riff Raff och Magenta något helt annat...

Tja... "The Rocky Horror Picture Show" är ju en musikal, så handlingen är inte viktigast. Däremot är blir den mer och mer skruvad fram till avslutningen som jag inte blir klok på. Då och då avbryts filmen av en professor som förklarar vad som händer och det är sångnummer efter sångnummer. (Många grymt schyssta rocklåtar av Richard "Riff Raff" O´Brien som också skrivit storyn. Och - Det här är ju en pjäs från början.) T.o.m. självaste Meatloaf dyker upp i en mindre roll.

Som sagt... Jag vet inte riktigt vad jag ska säga...

Det finns som bekant en term bland filmfans som heter S.B.I.G. ("So Bad It´s Good."). Jag tror bestämt att "The Rocky Horror Picture Show" hamnar bland dem. Den ligger i alla fall farligt nära då den inte ens försöker vara allvarlig. För även om filmen är allt annat än "bra", så var den i alla fall mycket bättre andra och tredje gången man såg den eftersom man då vet vad som gäller och vad man kan förvänta sig.

Och med tanke på att tusentals människor har sett filmen ett otal gånger, så måste summan av dess delar vara mycket större än så. Man får helt enkelt försöka se det roliga och unika med den. (Även om det inte är lätt alla gånger.)

På DVD fick filmen så klart ett nytt liv och DVD-utgåvorna från 20th Century Fox innehåller två versioner av filmen - Den ordinarie och en där filmen är svartvit fram tills låten "Time Warp". (När Brad och Janet kommer till slottet.) Detta skall enligt säkra källor symbolisera att livet är färglöst innan man hamnar på Frank-n-Furters slott. Och så har den två kommentarspår - Ett av O´Brien och Quinn och ett som man har spelat in i en biosalong med en smått galen publik. (!)

Men även för de inbitna fansen är DVD-releasen en riktig guldgruva och innehåller bortklippta / alternativa scener, musikvideon "Hot Patootie", dokumentären "Rocky Horror Double Feature Video Show", två karaoke-videos ("Sweet Transvestite" och "Toucha Me" - Lycka till och försök sjunga den, säger jag bara.), fotografier, det alternativa slutet och... Naturligtvis... Biotrailern.

Man kan bara rekommendera "The Rocky Horror Picture Show" - Speciellt om man är svag för kultfilmer i allmänhet. Men tar man något av det här på allvar, så stänger man antagligen svärande av efter 20 minuter.

 



  

IDÉ : 82%


En skruvad pjäs som blev en skruvad film. Tja, varför kan inte det resultera i en av de kultigaste rullar som gjorts?

  

STORY : 43%


Väldigt tunn, men ganska välmaskerad.

 
  

REGI : 77%


Jim Sharman regisserade pjäsen och fick även chansen att regissera filmen. Och bra blev det väl.

  

FOTO : 72%


Minnesvärt, men inte p.g.a. själva fotot.

 
  

SKÅDESPELERI : 71%


Klart godkänd.

  

MUSIK : 94%


Richard O´Brien skrev några odödliga låtar till filmen. Bara soundtracket gör det värt att sitta igenom spektaklet. (Även om man skulle avsky det helhjärtat.)

 
  

TEMPO : 80%


Högt och galet.

  

ATMOSFÄR : 76%


Helt unik. Det finns ingen annan film, musikal eller pjäs som påminner om "The Rocky Horror Picture Show".

 
  

UTFÖRANDE : 68%


Den blygsamma budgeten på 1,2 miljoner dollar har använts väl.

  

REPRISVÄRDE : 85%


Risken är nog överhängande att man ser den här filmen för många gånger med tanke på alla som har utvecklat ett beroende för den.
 
 
 

Låtarna!

 
 

Let's do the time warp again.

 
 

Musikaler... Kan man egentligen annat än att hata dem?

 
 
Musikaler är i och för sig alltid fullkomligt outhärdliga, men den här har i alla fall ett osannolikt kultvärde.