Roligare T.V. - 1996 A.D.


• « « « r e t r o •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  

PUBLICERAD:

• 13 Augusti 2006



 


 

Ö V R I G T

 
 
RETRO:






















 


 
 

Det var en gång en reklamfinansierad T.V.-kanal som kallades för "Femman". Den kanalen finns bildligt talat inte längre, men något som till ytan påminner om Femman är Kanal 5. Ibland kan man fortfarande i tablåerna skönja rester från Femmans storhetstid i mitten av 90-talet och någon gång under det tidiga nolltalets somrar kunde man se bra film som "Dracula Has Risen From The Grave" och "Madhouse" - Mitt i natten och oftast på vardagar, naturligtvis. Men sådant verkar inte hända längre. Jag skyller kanalens absoluta förfall på bildrörsförpestande dokusåpor och totalt ointressanta reality shows. Vad var det för fel på lite Horror och trash...?!

Skillnaderna mellan Femman och Kanal 5 är både kusliga och monumentala när man tänker på det. T.o.m. reklampauserna kändes mindre irriterande förr. (Nyhetens "behag", antar jag. Eller meningslöst nostalgirunkande.) Men någonstans runt millennieskiftet började disintegrationen.

Var det så mycket bättre förr, då?

Vi säger så här för att förenkla det hela: På Kanal 5, en vanlig Tisdag natt när man är riktigt otursförföljd, visas någon repris på "höjdpunkter" från "Big Brother". På Femman fanns det i alla fall en liten chans att man helt "otippat" kunde få se "Texas Chainsaw Massacre II" istället. Det säger väl om inte allt, så i alla fall mycket. Summan av en viss ingrediens i kanelbullar är att i år (2006) har kanalen inte visat alltför många kultrullar, klassisk Horror eller prima skit som inte visats tidigare. En stor skam.

Året kan ha varit 1996.

Bland "Friday The 13th"-serien (Plus att ettan faktiskt visades oklippt på Femman.), drivor av redlösa Ninja-rullar, flertalet "sparka-och-slå"-orkaner med Chuck Norris samt Tjalle Bronson-rökare som "10 To Midnight", "Death Wish 3" och "Death Wish 4 - The Crackdown", så var det ingen hejd på kultklassikerna - Jag är helt säker på att allt inom Cult Cinema / Horror enbart var på Ronny Svenssons initiativ. Det var framförallt kul och uppfriskande att se honom presentera en stor del av filmerna. Och när han sa saker som: "Håll hårt i skrämselkudden för nu blir det en del tuffa tag.", så visste man att det var bra grejer på gång. Hur kass en "American Ninja"-rulle var, så blev det aldrig lika outhärdligt plågsamt och meningslöst som-- "Tourette Kiddiez 2005"... "Tardland"... Eller vad fan det senaste heter.

När man minns tillbaks på vad som faktiskt visats på T.V., i ens eget hem, för i skrivande stund mindre än ett decennium sedan, så är det så man tror att man drömt och fantiserat ihop en hel del. Tänk dig att man ligger sömnlös en natt och beslutar sig för att man ska slösa bort tiden genom att glo på T.V. istället. Man slår på Femman och märker till sin omedelbara förvåning att Ruggero Deodatos "Inferno In Diretta" a.k.a. "Cut And Run" snart ska börja. Vem vill ens kännas vid begreppet sömn då...?! Jajamän, människor som bara är ca. tolv år idag, detta var vad vi hade vid sidan om video...!

Man minns ju som bekant (Oftast.) bara de bra och roliga bitarna från en valfri höjdpunkt i ens liv, men det är ett faktum att Femman verkligen visade en hel del "Real good shit" när de var på gott humör - Vilket var ständigt! Man behöver nu nödvändigtvis inte klassa Deran Sarafians "Alien Predator" som "Real good shit", även om den säkert blev något av en Guilty Pleasure för några få promille av befolkningen.

Vad det var för något som visades? Ja, ni kommer inte att tro att det är sant.

Men en goding var ju "Alone In The Dark"-- gah-- ... Ja... Det är alltså Jack Sholders "Alone In The Dark" och inte-- Den andra... (Sholders rulle är en prima slasher med fyra psykfall som tar bondpermis från ett mentalsjukhus och drar ut för att röja.) När man är inne på prima slashers minns man med värme några guldkorn som inte direkt var vardagsmat då heller - Tobe Hoopers "The Funhouse", Tom DeSimones "Hell Night" (Den med Linda Blair, givetvis.), Michael Elliots "Fatal Games" (Alla vapen hade tydligen redan använts av diverse mördare, så det fick bli spjut.) och Roger Spottiswoodes "Terror Train". (Den med Jamie Lee Curtis som hjältinnan.) Fenomenala tidsdödare under regniga höstnätter alltså, och vem kan glömma dem när man väl sett dem i bättre skick än de utgåvor man knappt kunde hyra då längre?

Inom mer klassisk 70- och 80-talshorror kunde man annars spana in en rulle som trots sin otacksamma existens som uppföljare klår originalet - "Amityville 2 - The Possession". Och så Chuck Russells oväntat schyssta re-make på "The Blob", David Cronenbergs "The Brood", Gary Shermans "Dead And Buried", Wes Cravens "The Hills Have Eyes" samt "Creepshow"-rullarna. (Alla oklippta, givetvis!) Några få var "färdigstrimlade" innan de ens hamnade hos Femman, men det var ändå glädjande att både "Deranged" och "My Bloody Valentine" visades.

Det är så klart inget direkt mirakel att "The Exorcist" dykt upp på de flesta kanaler genom åren, men även sin kvot exorcism fyllde Femman med både ettan och tvåan. (För dem som faktiskt ville se den sistnämnda av ren nyfikenhet om inget annat.) Man kan inte heller glömma bort mer kultiga thrillers som "Fade To Black", "Blow Up" (Och Brian De Palmas nyinspelning "Blow Out" med för den delen.), Peter Weirs charmiga "The Cars That Ate Paris" och Ken Russells hårda "Crimes Of Passion". Ville man se klassiskt videovåld, så var det bara att bänka sig för t.ex. "The Exterminator"-filmerna, "Young Warriors" eller Paul Verhoevens fantasy-rulle "Flesh + Blood". Allt möjligt visades, alltså...!

Var man såld på den ena skumma uppföljaren efter den andra, så var det även då bara att kika i "Femmans" tablåer när de andra kanalerna svek på underhållningsfronten. Här hamnade exempelvis "The Fly 2" och "Pet Sematary 2". Av någon anledning var de extra förtjusta i "Prom Night" - Del två, tre och fyra visades upprepade gånger, men inte originalet. (Så vitt jag vet.)

Men det blev ännu bättre! Hade man här och nu, i Augusti 2006, sagt: "Kanal 5 ska visst visa två stycken Joe D´amato-rullar den här veckan.", så hade man på fullaste allvar avfärdat det som ett ovanligt kränkande Aprilskämt. Men även detta var kallhamrad, stenhård sanning på den här tiden - "Ator - The Fighting Eagle" och "Ator - The Invincible" a.k.a. "Ator - The Blade Master" visades båda två, samt Alfonso Brescias "Ator"-rulle "Iron Warrior" som tydligen ingen i hela världen har sagt ett enda gott ord om.

Joe D´amato var inte den enda Eurohorror-veteranen vars filmer visades i T.V.-rutan då. Ruggero Deodatos ovan nämnda "Cut And Run" dök ju upp en gång (En glad överraskning för dem som bara sett den strimlade hyrversionen. Tyvärr var det inte "Gore-versionen". Men man kan inte få allt.) och "The Barbarians" likaså. Tro det eller ej - Man har till och med kunnat se en Bruno Mattei-rulle - "Seven Magnificient Gladiators"...! (Jag vet...! Sluta masturbera nu...)

Tyvärr - Fulci lyste som vanligt med sin frånvaro, men däremot poppade en Argento-rulle fram och ni vet vilken... (Where the fuck is the DVD, Paramount?! Come on!!) Inom renodlad Gore visades vid ett tillfälle Romano Scavolinis "Nightmare" a.k.a. "Nightmares In A Damaged Brain". O-fuckin´-klippt! Det är nog, utan att överdriva, bland det hårdaste och mest splattriga som visats i svensk T.V. Då var ändå den holländska video-versionen en av de få ocensurerade utgåvorna som fanns. Det var nästan så man började undra när de skulle visa "Nekromantik 2" eller "Lucker - The Necrophagus" som söndagsmatinéer.

Men så fick vi även vår beskärda del av renodlat kultskräp som Al Adamsons "Dracula Vs. Frankenstein", "Slaughterhouse Rock" av Dimitri Logothetis och Bernard L. Kowalskis "Sssssss". (Otroligt att någon vid namn Christina Zeidler gjort en kortfilm med 8 st. "S" i titeln istället för 7?!) Man kan inte heller glömma William J. Oates "Evil In The Woods" som på något bisarrt sätt, men tack vare framgångarna med "The Blair Witch Project" blev "The Ida Witch Project". (?!)

Hammer, då...?! Hur var det med Hammer-rullar och annan British Horror...? - Nåväl, vad sägs om "The Abominable Dr. Phibes", "Dr. Phibes Rises Again", "Horror Express", "Horror Hospital", "Horror Of Dracula", "Dracula Has Risen From The Grave", "Inseminoid", "The Masque Of The Red Death" (Både Hammers version från 1964 och Alan Birkinshaws re-make från 1990.), "Madhouse", "The Vampire Lovers" (Rrrrrrrrr! - Med 9 "R"!) och "Scream And Scream Again". Bland annat!

Det rådde heller ingen torka på Edgar Allan Poe-filmatiseringar som "The Raven", "Pit And The Pendulum" och "Murders In The Rue Morgue". Lite klass på grejerna, alltså. Och då har jag ändå inte nämnt det faktum att det någon gång kom glada överraskningar i form av Bud Spencer / Terence Hill-rullar som "All The Way, Boys!" och "Buddy Goes West". Eller Speghettiwestern- och Biker-klassikerna... Och tänk då på allt jag ändå har missat, även om detta var en period då jag systematiskt och dagligen bevakade vad Femman visade. (Ja, ja...) Då hade man ju inte tillgång till Internet för att kunna kolla upp "okända" Roger Corman-titlar, så man kan mycket väl ha missat ännu fler obskyra godingar. Phew! Jag är ledsen, men på så kort tid som ett par ynka år, så var det väldigt tätt med kult-rullar i T.V.-rutan ett tag. Det är allt annat än inbillning.

Femman bjöd t.o.m. på lite interaktivitet då och då...! Det hände några gånger att man kan kunde ringa in och rösta på en av tre filmer som man ville skulle visas. Säg inte det här till någon, men en gång ringde jag och röstade på "Short Circuit".

Ja... Fast... Något bra kom ju ut av detta också. Nu slipper man kanske förlora sömn över att man missar en massa bra rullar som fladdrar förbi i etern under vardagsnätterna... Men man vågar definitivt inte drömma om att kanalen (Eller någon annan kanal.) ska bli lika bra som den var då.