Fan, Det É På Riktigt » Best Worst Movie


• Lens Flare! : Oktober 2011 •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  

PUBLICERAD:

• 1 Oktober 2011



 


 

Ö V R I G T

 
 
LENS FLARE!:
1. Fan, Det É På Riktigt » The Real Cannibal Holocaust
2. Skitsnackaren och Halmdockan hälsar så gott
3. Fan, Det É På Riktigt » Once Upon A Time In Norway
4. Test » DVD-Reparationskit
5. Slösa bort lite tid med “The Euroslasher”
6. Gamla DVD-försäljningstrick som även är “Blu-ray”-säkrade
7. Mys-skräcken har 1000 brunögon » The Wicker Man (2006)
8. Cinemalfunctions » Alone In The Dark
9. Cinemalfunctions » House Of The Dead
10. Fan, Det É På Riktigt » Grizzly Man
11. KULT - Döden Är Bara Början
12. 63 minuter sketcher med “Studio S”
13. Slutet På VHS-Eran » Del III : 90-talet sög oavsett
14. Så stoppar vi patetiska censurivrare
15. Digital Holocaust
16. Gammal skåpfilm » Afganistan - The Last War Bus
17. Halloween : Filmtajm Djävlar Anamma!
18. Slutet På VHS-Eran » Del II : Piratkopior köpes till varje pris!
19. Slutet På VHS-Eran » Del I : X-rental-freaksen Vs. Bootleg-svinen
20. Forskare : Skräckfilm är bra för hälsan
21. Ät skit, Antipiratbyrån!
22. Sjuk i huvudet nu?
23. 50 filmer som skrev historia
24. Läskiga Grejer - 1982 A.D.
25. Hellre oseriös än en av de där
26. Den Slutgiltiga Plagiatören
27. Insikten Om Utsikten Över Sanningarnas Fundament
28. Forbidden Forest
29. Fattiglappens Widescreen T.V.
30. Halloween : Idiotisk Trick Or Treating


 


 
 

Se "Troll 2" först.

Se sedan "Best Worst Movie".

Läs för fan inte vidare innan du har blivit rikare i själen genom dessa 189 livsbejakande minuter.

Michael Paul Stephenson som spelade Joshua Waits i "Troll 2" avskydde helhjärtat filmen i fråga tills han insåg att det är rätt coolt att ha haft en av huvudrollerna i en rulle som är "känd" som den sämsta i hela världen. Men det visade sig ju också att "Troll 2"s kultvärde sakta men säkert har växt från absolut noll till jävligt mycket. Så istället för att fortsätta att praktiskt taget låtsas som om filmen inte existerar, så gjorde Stephenson istället en övergripande dokumentär om fenomenet. "Best Worst Movie". Och är det någonting som den både bekräftar och bevisar, så är det att ett fenomen inte bara har en klar och tydlig sida som går att förstå genom att läsa på. Man måste känna in det med alla sinnen.

På 19 år ("Best Worst Movie" är från 2009.) har alltså "Troll 2" lyckats och hunnit bli mer än bara en "B-film" i mängden. Visst - Man kan fortsätta att kalla den för "sämsta filmen någonsin", men det finns tusentals som de facto är sämre gjorda och sämre berättade, och faktum är att "Troll 2" bl.a. har stigit på "kollektivet" IMDb:s lista över "Bottom 100" till plats 73 i skrivande stund. Det har definitivt inte andra filmer i listan gjort. (Ingen nämnd, och var och en glömd så snart som det bara är möjligt. Sedan kan man alltid undra hur i helvete filmer som "Mitchell", "Gigli" och "Meet The Spartans" kan ligga högre än "Troll 2".) Och jag påstår fortfarande att "Troll 2" ligger i en helt egen dimension av filmskapande. Den skulle inte gå att göra bättre på något sätt utan att den förlorar en bärande del av magin, och varje förändring hade bara gjort den sämre. Det är lite som ett negativt tal som förr eller senare blir positivt när man drar ifrån fler negativa tal. (Allt "dåligt" har blivit bra, med andra ord. Vilket är hela principen bakom "S.B.I.G.")

Stephensons "Best Worst Movie" börjar med att presentera George Hardy - Tandläkaren som av en smärre tillfällighet fick en av huvudrollerna som farsan Michael i filmen. Det kan knappast ha varit något annat än ödet som gjorde att Claudio Fragasso och produktionsteamet från Italien åkte till Utah för att spela in filmen för Filmirages räkning. Sedan presenterar Stephenson sig själv och förklarar hur hans barndomsdrömmar om att bli filmstjärna havererade på ganska exakt 90 minuter när han fick "Troll 2" i julklapp på VHS ca. ett år senare.

Men någonstans runt mitten av nolltalet började det hända något. Folk som hade sett filmen, antingen sent på någon kabel-kanal eller på någon sliten VHS hemma hos någon, började söka sig tillbaks till den. Många säkert p.g.a. alla skoningslösa sågningar här och var på Internet. En del ville så klart veta om filmen verkligen "är så dålig som alla säger". Men sedan så var det en liten grupp som ordnade en privat visning för ett antal mer eller mindre rabiata fans. Och den skaran växte sedan för varje år. Därifrån var sedan inte klivet till visningar på riktiga biografer långt borta. När detta började uppmärksammas på nätet och Hardy fick reda på det, så är det inte helt konstigt att han blev något förvånad.

Hardy framstår som en väldigt sympatisk snubbe när han och Stephenson sedan åker landet runt på visningarna för "Q & A"-sessioner och även passar på att söka upp så många som möjligt av de som medverkade i filmen. Det är i stort sett bara Deborah Reed som inte är med i just "Best Worst Movie" av någon anledning. (Men man ser att hon i alla fall var på plats för "The Nilbog Invasion" i Utah när filmen visades utomhus - Och på rätt plats, givetvis.) Don Packard som krängde Nilbog-mjölk i filmen berättar att han var totalt väck när filmen spelades in och att han under en permission från mentalsjukhuset (!) spelade in sina scener. Han erkänner att han också ville döda Stephenson (!!) eftersom ungen gick honom på nerverna. (Packard verkar fortfarande inte helt hundra norröver om man ska vara riktigt ärlig.)

En annan som definitivt inte verkar ha det så lätt i tillvaron är Margo Prey som spelade morsan Diana. Totalt isolerad från omvärlden tar hon numera hand om sin sjuka morsa och blir minst sagt förvånad över att Stephenson och Hardy dyker upp. Även om hon ställer upp på en intervju (Och att spela upp scenen i bilen där de sjunger "Row, Row, Row Your Boat" - Ingen kan så klart hålla sig för skratt.), så skulle hon helst av allt vilja fly till något ställe där hon slipper allt och där ingen känner igen henne. (Och Prey är den enda som inte dök upp på "The Nilbog Invasion" av orsaker som verkar ytterst personliga när man "läser mellan raderna".)

Men det bär även av till Rom där Claudio Fragasso och Rossella Drudi berättar om deras syn på filmen från början. (Under besöket hälsar de bl.a. på Carlo Maria Cordio som kör "Troll 2"-låten på sina synthar.) Men till stor del driven av nyfikenhet kring fan-fenomenet packar de väskorna och drar till U.S.A. för att få reda på varför folk 18 år senare blir så till sig av deras film. Mottagandet är förvisso varmt och hjärtligt, men Fragasso får sakta men säkert inse att filmens popularitet är av en helt annan art än vad han hade förväntat sig. Att folk skrattar igenom hela filmen är något han inte begriper överhuvudtaget, och vid ett tillfälle surnar han rejält under en "Q & A" när han uppenbarligen tycker att vissa av skådisarna har "fel" inställning, minns händelser fel samt sätter sig över de som faktiskt förverkligade filmen. Det är inga alltför smickrande ögonblick, men på något sätt förstår jag Fragasso. (Men det är klart att man helst inte kallar folk för "hundar" på grinigt allvar. Inte utan orsak, i alla fall.)

"Best Worst Movie" är alltså inte vinklad på något sätt, vilket betyder att det inte bara blir skojande och skratt hela vägen. Det är så klart inte speciellt kul att se Stephenson, Hardy och Darren "Arnold" Ewing åka till "The Memorabilia Show" i England där nästan ingen känner till filmen och där så gott som alla bara skiter i att de är på plats. Det är samma med s.k. heltäckande Horror Conventions - Ibland visar det sig att de är precis lika Mainstream som all annan dynga. (Det är alarmerande när det mest "kultiga" och obskyra är "Child's Play".) Så "Troll 2" passar inte där heller - Till stjärnornas stora besvikelse. Och visst tycker man lite synd om dem.

Det som är ett stort plus med "Best Worst Movie" är att den belyser det faktum att fandom, hur obskyra företeelser den än är täcker, blir lite för mycket förr eller senare för de som är i fokus. Hardy verkar till slut lättad över att "det inte är värre än så här" och att tandläkaryrket var rätt val trots allt.

"Best Worst Movie" avrundas som tur är på en hjärtvärmande nivå och inte med de mer dystra bitarna efter all glädje. "The Nilbog Invasion" i Morgan / Utah blev en stor succé. Fragasso kan ha en lite snorkig attityd ibland, men man ser att han är rörd när han håller i 35mm-rullarna och konstaterar mycket av det som fansen redan har bekräftat. Visst fan går det att fatta "grejen" med "Troll 2". Och det sägs ju att Fragasso och Drudi håller på med "Troll 2: Part 2" (Vad skulle den annars heta? "Troll 3" finns ju redan på sätt och vis.) och skulle vilja att alla från Originalet återvänder till sina roller. Hur det blir med det återstår ju att se. Man kan inte låta bli att undra om det är ett genuint försök att återupprepa bedriften eller att tjäna lite pengar, men samtidigt är man lite nyfiken på hur slutresultatet ens skulle kunna yttra sig.

Annars finns det hur många guld-ögonblick som helst i dokumentären - Det är omöjligt att hålla sig för skratt när Fragasso, Stephenson och Hardy är på plats i "Nilbog" och spelar upp "Piss On Hospitality"-scenen eller när de sitter utanför Preys hus i en bil och verkar skraja över att ringa på p.g.a. en "anti-välkommen"-skylt utanför.

94 minuter går sällan så fort som när man ser en helgjuten produktion som "Best Worst Movie". Den hinner innehålla så mycket att man till slut undrar om det är klockan som går för sakta. Den är perfekt redigerad och den lyckas t.o.m. med konststycket att vara lika intressant som underhållande rätt igenom. Stephenson är helt klart rätt snubbe i rätt bransch - Även om han kanske inte trodde det den speciella julaftonen i början av 90-talet.

Fragasso till Hardy: "Los Angeles - The kingdom of the cinema! Upstairs - Al Pacino! Downstairs - Me and you!"