IT WAS OVER BEFORE IT KIND OF BEGAN (Eller: Lite Bäst / Pest Of Nolltalet)


• B L A N D A D   F A S A •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  

PUBLICERAD:

• 30 December 2009



 


 

Ö V R I G T

 
 
BLANDAD FASA:
1. Bara något fragmenterade reflektioner kring “Cinéma de Jean Rollin”
2. En serbisk film
3. Hur vi genom “Alien Vs. Predator” kan förstå den sanna vidrigheten i “PG-13”-rullar
4. Direkt från “Vandrarhemmet” : Med facit i ena handen och motorsågen i den andra
5. Det olösta mysteriet med videofilmerna (som en dag upphörde att vara depraverande)
6. Mästarna dör men Hjältarna släpper deras verk på DVD
7. Galning med ett syfte
8. All the evil seems to live forever
9. Spridda minnen kring “Cinéma de Jean Rollin”
10. Livin´ La Vida Giallo
11. Marillion : Brave
12. Mattei Lives Too!
13. Med oförstörbar smak för Pasta-Horror
14. Tre turer genom Helvetets portar med Fulci
15. Fulci Lives!
16. Superbit... Ultrabit... Jäkligt tjatigt...
17. Anonyma Argento-filmoholister
18. Jean Rollin - Ensam mästerregissör i sin egen genre


 


 
 

Ja, i och med att de första tio åren av det tredje millenniet redan har gått, så måste vi ju bara ta tillfället i akt att summera lite av det som var mest otroligt, otroligt bäst och riktigt sämst med årtiondet som gick. Varför? Vad är poängen? Det är lite som mysteriet kring vem som egentligen mördade Syster Mary (Och så fick vi med en hårdrocks-referens den här gången också!) - Inget vet, och ingen kommer någonsin att få veta.

Vi river av det här så att vi kommer hem någon gång... Vi har 30 punkter av någon konstig anledning och vi börjar "passande" nog med:

1. ÅRTIONDETS DVD-RELEASE:

"Dark Waters". D.v.s. inte den japanska rökaren eller den där andra dyngan som skulle föreställa en skräckfilm - Både hette ju bara "Dark Water". "Dark Waters" (Med "s".) är Mariano Bainos Lovecraft-inspirerade mästerverk från 1994 som först 2006 fick en DVD-release. (Sent är bara lite bättre än aldrig, ni vet.) Men det blev en release som inte ens självpryglande nunnor på en öde ö hade tackat nej till - Mängden kärlek som NoShame Films lade ned i den är fan ta mig nästintill unik. Den slår till och med annan release som nästan inte släpptes - Grindhouse Releasings "Cannibal Holocaust". "Dark Waters" räknas. Och man fick t.o.m. med en monster-amulett på köpet i den limiterade utgåvan. Vad mer behöver man? (Exakt. Du kommer inte på något. Eller hur?)

Det släpptes givetvis en hel hög med andra bra utgåvor, och den som har haft råd med allt gott mos är säkert lycklig. Ja, just det - Vi har ju ett format till i dessa dagar!

2. ÅRTIONDETS BD-RELEASE:

"The Bird With The Crystal Plumage". Visst, visst - "Formatkriget" avgjordes i och för sig inte förrän 2008 någon gång, men knappt ett år senare var Blue Underground på G med en release som sannerligen fick alla att höja lite extra på ögonbrynen. Alltså båda två. Det ena för att det var just den här filmen och det andra för att överföringen såg så djävulens fantastisk ut. Det blir inte bättre än så här.

3. ÅRTIONDETS WTF:

"The New York Ripper". Japp. Och den dök ju också upp på BD. "Rippern" på Blu-fucking-ray. Det går fortfarande inte att smälta hur stort det är om man sätter det i ett större perspektiv. Blue Underground triumferade med råge under 2009 och passade ju även på att langa ut "The Living Dead At Manchester Morgue". Så det blev ett hat-trick av definierande releaser. (Och inte nog med det - "Vampyres" är på gång i Mars 2010! "Vampyres"...!)

4. ÅRTIONDETS COMEBACK:

Jean Rollin! Redan 2004 avslöjade han att det bara blir en film till p.g.a. hälsoproblem och annat som brukar klassas som "mindre bra". (Och som dessutom har en tendens att försvåra filmande.) Och någon gång under 2007 var äntligen "La Nuit Des Horloges" klar... Men vad avslöjar Rollin så sent som i December 2009 samtidigt som "La Nuit Des Horloges"-DVD:n släpps i Frankrike? Jo, att han håller på med en ny film - "Le Masque De La Méduse"...! Man behöver inte injicera amfetamin rakt i kuken för att få ribba i en hel vecka - Det är allt jag tänker säga!

5. ÅRTIONDETS COMEBACK SOM EGENTLIGEN INTE VAR EN COMEBACK:

Dario Argento. Kanske mer produktiv än någonsin efter den sura svackan i början av 90-talet. Men sedan "The Stendhal Syndrome" har det ju mer eller mindre bara rasslat till. Mästerverk som "Non Ho Sonno", "La Terza Madre" och, nu senast, "Giallo" har bevisat att Il Maestro fortfarande hittar nya sätt att skapa filmer som både är före sin tid när de släpps och som kommer att hyllas som skräck-klassiker i framtiden. = SOM DET ALLTID HAR VARIT!

6. ÅRTIONDETS NYKOMLING(AR):

Alexandre Bustillo och Julien Maury. Med "Inside" visade de här fransoserna hur Splatter-slipstenen ska dras på 2000-talet tills man skär sig på den. De hoppade lyckligtvis av re-maken på "Hellraiser" (Det blev ju ändå bara vel hit och dit.), så världen väntar fortfarande spänt på vad de ska hitta på härnäst. Kan vi hoppas på mer av samma kaliber?

7. ÅRTIONDETS NYKOMLING - BUBBLARE:

Alexandre Aja. Vi har nu backat ända bort till 2003 men vi kan inte, för ett ögonblick, glömma bort en annan fransman vars första film "Haute Tension" blev språngbrädan för själva vågen av fransk extrem-Horror. Måtte den hålla i sig ett bra tag till.

8. ÅRTIONDETS HAT-TRICK:

Neil Marshall. För "Dog Soldiers", "The Descent" och "Doomsday". Hur många filmskapare kan skryta med att ha gjort tre så makalöst underhållande rullar på raken och på bara sex år? En ledtråd: Inte många!

9. ÅRTIONDETS FILM:

"The Descent". Nej, nej... Det går inte att komma över hur fantastisk den här filmen är. 'Nuff said...! (Men den får stenhård konkurrens av "Inside".)

10. ÅRTIONDETS SOUNDTRACK:

"Chemical Wedding". Givetvis. Bruce Dickinson och Iron Maiden är ganska så svåra att slå, och hela 2000-talets början blev för övrigt ett overkligt stort lyft för bandet. Skulle man så sent som 1998 sagt att Maiden en dag kommer att sälja ut Nya Ullevi flera gånger om, så skulle alla ha skrattat åt en utan att man hade behövt dra ett skämt.

11. ÅRTIONDETS SCORE:

"La Terza Madre". Ljuvare toner inom Horror än Claudio Simonettis är fortfarande svåra att hitta i dessa tider. (Goblin styr, förresten.)

12. ÅRTIONDETS MANUS:

"Låt Den Rätte Komma In". John Ajvide Lindqvist briljerade flera gånger om och förvandlade en hel roman till ett tajt manus som med Tomas Alfredsons hjälp blev ingenting mindre än film-magi. (Mycket tack vare skådespelarna också, så klart. Och speciellt huvudrollsinnehavarna.)

13. ÅRTIONDETS SKÅDESPELARE:

Udo Kier. Alltid störst och alltid bäst. T.o.m. i de minsta rollerna.

14. ÅRTIONDETS SKÅDESPELERSKA:

Béatrice Dalle. Fullkomligt briljant och överfullkomligt vansinnig i "Inside". "La Femme" får vilken "filmpsykopat" som helst att se riktigt vek och patetisk ut. Och hon drar sig inte för att se till att folk kniper käften. Permanent.

15. ÅRTIONDETS IDIOT-TERM:

"Tortyrporr". Ingen vet fortfarande exakt vad i helvete det betyder. (För det verkar inte som om "de" menar våldsporr med typ "inslag" av tortyr med tanke på vilka filmer som "de" sorterar in i kategorin.) Det är som den gången en journalist i England kallade en viss typ av Anime för "Snuff Cartoons". Det här är ungefär på samma nivå - Jävligt efterblivet. Vad blir nästa hittepå-bullshit? "Incestbuskis"?

16. ÅRTIONDETS SÄMSTA TREND:

Ja, och på tal om bullshit - "PG-13 Horror". Vad fan tänkte "de" på? Det är lite som "Bi-Asexuell" eller "Windows Vista". DET FUNKAR INTE! GE UPP...!

17. ÅRTIONDETS "THE TEXAS CHAINSAW MASSACRE":

Efter många tappra försök är det kanske den största frågan av dem alla. Och vinnaren är... *låtsas öppna ett kuvert fast det garanterat bara är reklam* ...Ja, men vad fan - Det är ju "Hostel"...! Filmen var så skoningslöst brutal och människofientlig att den t.o.m. chockerade och provocerade folk som inte ens har sett den! Det är historiskt! Och alla vet ju att historien återupprepar sig.

Visst hade man hoppats på att "Frontière(s)" skulle ha orsakat betydligt mer rabalder än vad den gjorde. Men det är ju aldrig försent. Det tog ju bara sex år innan vissa blev värsta Motorsågsmassakern-fanboys.) Men det är bara att gratulera Eli Roth för bedriften - "Hostel" kommer man att prata om i absoluta evigheter.

18. ÅRTIONDETS KULTURGÄRNING:

Här finns det minsann inte många konkurrenter. Men vi säger: "Njutafilms"...! För alla Jean Rollin-filmer. Och allt annat för alla otänkbara smaker. Kultfilms-marknaden blomstrar inom dessa gränser tack vare dem. Och "Studio S Entertainment" förstås...! "Nobelpriset är en utmärkelse ansedd som världens mest prestigefyllda vetenskapliga och kulturella pris..." Yeah, fucking right. Anledningen till varför det inte har utdelats till "Njutafilms" och "Studio S Entertainment" än är för att det inte existerar något Nobelpris för "filmdistribution". Affe må ha kommit på ett bra sätt hur man spränger saker i luften, men han var för tidigt ute!

19. ÅRTIONDETS SORGLIGASTE:

Paul Naschys alltför tidiga bortgång. Den 1:a December 2009 blev världen ofattbart mycket sämre igen. Och vi lipar fortfarande medan vi på jobbet får låtsas att vi fick något i ögonen igen. För de skulle ALDRIG FÖRSTÅ...!

20. ÅRTIONDETS SORGLIGASTE (LIKA SORGLIGT MINST):

Och Bruno Mattei gick bort för tidigt han med... Ingen önskade det, trots att han gjorde slarvsylta av fler filmer än hollywood har haft kassasuccéer. Från Nazisploitation till kannibal-action och från rå Sleaze till you name it - Bruno fixade det som ingen annan fixade. Och vill man ha lite konkreta bevis, så kan man alltid fråga sig själv varför det var Mattei som gjorde "Rats - Night Of Terror" och inte Francis Ford Coppola - Om han nu är så jävla bra?

21. ÅRTIONDETS SVENSKA SLASHERS:

Ja, vi får väl nämna något i en genre som helt plötsligt blev populär igen (Fyra år innan nolltalet började.) och som öppnade upp yngre ögon för originalen. Men här uppe fick vi bl.a. "Death Academy" och "Camp Slaughter" - Två helt olika filmer givetvis, men djävlar vilken blytung charm de rymmer. Lågbudget-filmer med så här mycket substans får hjärtat att slå extra hårt, och de behövs mer än någonsin som en motbalans till något onämnbart horribelt som man försöker undvika.

22. ÅRTIONDETS FAN-DET-BLEV-INGET:

Encore Filmed Entertainment och resten av Jean Rollins filmer. Efter fyra häpnadsväckande tre-skivors DVD-släpp tvingade ekonomiska ekvationer (Som inte gick ihop.) Encore att slimma ned de tre följande relaserna till två-skivors. Och sedan... Ingenting... Om de bara kunde berätta vad som hände sedan och samtidigt ta kål på den plågsamma ovissheten - En gång för alla... Folk har börjat kröka järnet för mindre! (Och vad annars än "järn", då?)

23. ÅRTIONDETS SÄMSTA IDÉ:

En re-make på "Suspiria". När kläcktes den här idén? Någon gång runt 2004 om jag inte har förträngt det rätt. Turligt nog blev det ingenting under de följande åren, men hotet hänger enligt IMDb kvar in på 2010. Någon borde totalt skita på anstiftarna. (Nej, jag menar ingen sån där hälsosam mycket-fibrer-håller-magen-i-trim-skit utan lös, frätande Habanero-diarré som vid ögonblicket för emalj-blästringen känns som om man kör en tänd Acetylen-gassvets i rövhålet.)

24. ÅRTIONDETS IRRITATIONSMOMENT (FÖRUTOM ATT "MOMENTET" BLEV UTDRAGET TILL NÄSTAN 10 ÅR):

"Four Flies On Grey Velvet". Inget speciellt årtal i åtanke - Det är bara att ta vilket som helst fram tills 2007. Paramount Pictures kunde inte ha skitit mer i efterfrågan om de så hade gått en väldigt lång kurs i hur man lär sig att skita i efterfrågan. Tänk er en sprätt som går förbi ett svältande barn och som mycket hellre tänder sin tiggda cigg med en brinnande tusenlapp än ger pengarna till barnet - Det är Paramount Motherfucking Pictures............ Tusingen är liksom filmen och-- Ungen är... Ja, just det...

25. ÅRTIONDETS MYGG-SILNING:

Och på tal om ovan nämnda film, så var det ju hela cirkusen kring Retrofilm och Mya Communication som kan sammanfattas med ett enda väldigt beskrivande ord: "AAAAAARRRGGGHHH!!!" (Och ordet ska stå med ett så stort teckensnitt att man får scrolla i sidled.)

26. ÅRTIONDETS ELEFANT-SVÄLJNING:

Det är lika mycket ett mysterium som en elefant-sväljning. Men att inte fler blev fysiskt skadade för att re-maken på "The Wicker Man" fick filmas, produceras och framför allt släppas? 97% av de som utsattes för filmen fick hjärnskador, sägs det kanske någonstans. (En del har inte återhämtat sig än idag, men de som såg originalet inom 24 timmar klarade sig relativt oskadda.) Det här är fyra år sedan nu. Och de medicinska forskarna bara struntar i det.

27. ÅRTIONDETS OMÖJLIGA ARTHOUSE / EXPLOITATION-KOLLISION:

"Antichrist" av Lars Von Trier. Hey - Vem hade trott det? Vem hade trott det...?! Men sinnessjukt unikt och unikt sinnessjukt blev det. Den här turen ut i det gröna är ett praktexempel på en modern "älska-eller-hata"-film som berör på antingen ett eller flera plan - Oavsett vad man tycker om den. Räkna inte med att komma tillbaka helskinnad. Och begreppet "ut i det gröna" har tappat den lilla romantiska prägel som den hade kvar.

28. ÅRTIONDETS REVIVAL-FÖRSÖK:

Pierfrancesco Campanella försökte gott med "Cattive Inclinazioni", men jag undrar om inte Eros Puglielli lyckades allra bäst med "Occhi Di Cristallo"... Vi snackar så klart om att försöka återuppliva genren som har twistat loss förnuftet från fler havererande sinnen än någon annan - Giallon...

29. ÅRTIONDETS HORROR-NATION:

Jag tror att Sylvia Vrethammar från mina hemtrakter sa det bäst en gång i tiden: "OH THIS YEAR I'M OFF TO SUNNY SPAIN, Y VIVA ESPAÑA!" Jag menar, vad fan hände?! - "El Orfanato", "[Rec]", "El Laberinto Del Fauno", "Fragiles", "Intacto", "Darkness", "Películas Para No Dormir"-serien, "The Abandoned", "The Nun", "The Others", "Hipnos", m.fl. Finns det några som helst tvivel?

30. ÅRTIONDETS SURVIVAL HORROR-NATION:

Jag tror ingen direkt har sjungit det ordagrant: "AND NEXT YEAR I'M OFF TO QUITE SUNNY FRANCE, ET VIVE LA FRANCE!" Men vilka rullar de har skickat ut sedan 2003...!

30,5. ÅRTIONDETS ÄR-DET-VERKLIGEN-SAMMA-REGISSÖR:

Ja, ja! Uwe Boll får väl vara med, då... Fansen bor fortfarande glest, och Uwe ligger bakom så många vedervärdigt horribla "spel-till-filmer" att två redan hade varit ett par för många... Men så helt plötsligt smäller han till med en jävligt elak och skamligt underhållande komedi vid namn "Postal"... Så det kan inte vara samma snubbe som ligger bakom "Postal" som t.ex. "Alone In The Dark"? Och nej - Det är det inte heller. I grunden. Regissören är samma, men inte manusförfattarna, och det är kanske där problemet / ljusårsskillnaden ligger! (Och ja - Boll skrev "Postal".)

Och... Det var väl det... (Allt var objektivt som vanligt - Precis som alla andra listor.) Gott nytt decennium, förhoppningsvis... Och så...