Finkulturella Releaser » The New York Ripper


• Allmän Anstiftan •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  

PUBLICERAD:

• 7 September 2009



 


 

Ö V R I G T

 
 
ALLMÄN ANSTIFTAN:
1. Finkulturella Releaser » The Human Centipede 2 (Full Sequence)
2. European Goddess » Brigitte Skay
3. Double Bill » W.I.P. à la Bruno Mattei
4. Single Bill » Uruguyansk Horror : The Silent House
5. Le Vrai Roi Est Mort - Vive Le Roi!
6. All-Nighter » Alien Anthology
7. Finkulturella Releaser » A Lizard In A Woman´s Skin
8. All-Nighter » 5 Hillman-Klassiker
9. Double Bill » Jörg Buttgereit : Der Todesking / Schramm
10. All-Nighter » Coffin Joe
11. Double Bill » Thierry Zéno : Vase De Noces / Des Morts
12. Paura - Lucio Fulci Remembered : Volume I
13. Årets julklapp 2008
14. The New Wave Of French Horror
15. Söder om himlen : Lamberto Bavas “Demons”
16. Triple Bill » En konstant jakt på “Sapphic Sweetness”
17. Double Bill » Holocaust 2 / Lager SSadis Kastrat Kommandantur
18. Double Bill » Le Deportate Della Sezione Speciale SS / L´Ultima Orgia Del III Reich
19. Finkulturella Releaser » The Beyond
20. All-Nighter » Black Emanuelle
21. Absolut Kvinnlig Skönhet
22. Dr. Slaktare & Zombieförintelsen
23. Resident Evil : Apocalypse : Theatrical Cut Vs. Extended Cut
24. Zombi 12... Eller 13?
25. Phenomena : Integral Hard Vs. Director´s Cut


 


 
 

Med anledning av Fulci-rullarnas debut på Blu-ray nu i September (2009), representerad med ingenting mindre än den ultimata "Big Apple-misär"-överbelastningen "The New York Ripper", så ska vi ta en liten titt på filmens ytterst fascinerande historia på de olika formaten sedan filmen släpptes ut på marknaden.

Grejen med "Rippern" har konsekvent varit den att den har släppts på så många fina utgåvor på olika format trots att den alltid har varit en av planetens mest avskydda filmer. Man blev ju t.o.m. förvånad en gång i tiden bara man fick veta att den faktiskt säljs lagligt ute i världen. Och att det inte bara är bootlegs som är oklippta. Att holländska, danska och grekiska releaser är ocensurerade har ju i och för sig inte varit nyheter sedan elden uppfanns. Men lycka till att hitta ett x-rental innan Internet "existerade". (Det är ju t.o.m. surt idag trots att VHS har tappat ganska så mycket av sin attraktionskraft.)

Men vad fanns det att sukta efter precis innan den sista VHS-boomen tilltog? Jo - Professional Cine Medias utgåva, t.ex.... På klarblå VHS! Det, ni. Bolaget släppte något så ovanligt som en re-mastrad Ripper 1993. Laserdisk-utgåvan kom ca. ett år senare. Och det var inte i en obegränsad upplaga, direkt. Nu för tiden ser man ibland den senare gå på Ebay för korvören. (Om korven ligger på ca. 85 dollar per styck, d.v.s.) En sak är i alla fall ganska säker - "The New York Ripper" har en så fin bild som man kan fysiskt sett kan klämma in på Vehå-ess respektive laserdisk. Men när den här rackaren släpptes (Svindyr, givetvis.) som en i "Italian Gore Classics"-serien ("Eaten Alive" kom på samma etikett på grön VHS 1995.), så kändes det ungefär lika vrickat upphetsande som när Anchor Bay Entertainment gav ut filmen på DVD några år senare. (För att inte tala om när Another World Entertainment smällde till med sin underbara release som dessutom hade alla scener och i rätt ordning.) De flesta bolagen har också släppt Rippern i originalformatet 2,35:1. T.o.m. i Storbritannien där man har varit notoriskt anti Fulci i alla tider finns filmen utgiven. (Dock inte oklippt. Shameless Entertainments nyutgåva blev av med drygt 30 sekunder från Den scenen i slutet.) Och den japanska releasen från Creative Axa är inte ens värd att använda som golvbrunnsskydd i en allmän pissoar.

"The New York Ripper" har även en trevlig historia på den svenska marknaden. Inte så att den gick att köpa eller något. Men det trevliga var att den var en av de få filmerna som klarade sig helskinnade under videovåldshysteri-åldern - Trots dess extrema innehåll. (Och historierna / ryktena har varit många - Allt från att censuren "missade den" till att den misstogs för en annan film som klipptes i dess ställe.) Men det som är rena fakta är att filmen ingick i Video Invests legendariska "blåa serie" om 10 rullar där bl.a. "The House By The Cemetery" och "The Burning" ingick. Alla var ocensurerade, givetvis. (Den "svarta serien" som kom innan hade verkligen inte samma tur. Jag vill helst inte tänka på Filmen de förstörde och nio andra titlar som massakrerades.) Nackdelen med Rippern på Video Invest var väl bara att de skalade ned bilden till någonstans mellan 1,66:1 och 1,77:1.

Men i dagarna har alltså Ripperns tur kommit till Blu-ray. Blue Underground är det som bär hjälteglorian även denna gång, och den som har missat filmen får därför en ypperlig chans att känna på en av de allra hårdaste kollisionerna mellan Giallo, Splatter och Sleaze. I 1080p den här gången.