Levnadsregler - För ett bättre liv


• « « « r e t r o •
 
 
 
 

I N F O

 

 
  

PUBLICERAD:

• 8 Februari 2008



 


 

Ö V R I G T

 
 
RETRO:






















 


 
 

Det råder fortfarande svår epidemi-liknande Eurohorror-feber runt om i världen. Så gott som alla är infekterade, men många vet dessvärre inte om det. Symptomen är bl.a. en känsla av att något inte är som det ska, en omättlig hunger och en strävan efter att utesluta allt som inte hör till Det Ultimata.

Det har därför äntligen blivit dags att på blodigt allvar summera världens gång som vi känner den. Denna gång i sig kan först och främst upplevas via äkta konst. Och det finns konst som reflekterar världens olika plan (Allt från paradis till helveten.) på ett ärligt och sanningsenligt vis. Till att börja med kan man dra igenom en lista på 40 stycken "Levnadsregler" som alla innehåller tidlös visdom, absolut skönhet och definitiva sanningar. Dessa levnadsregler kommer inte nödvändigtvis i någon bestämd ordning, utan det är mer som att deras placering i sig speglar respektive regels plats i mänsklighetens och civilisationens historia.

Och så här ser det då ut i punktform. 40 stycken. Beredd...?! Ja, det är nog bäst eftersom det kommer att gå undan...

1. L´ALDILÀ - E TU VIVRAI NEL TERRORE

Skulle inte Världens Bästa Jävla Film stå fastnitad på första plats i all evighet, så skulle det vara nödvändigt att korsfästa sig själv på en vägg och få ansiktet sönderfrätt av kokande lera. Den här rullen är själva den avgörande och viktigaste omdefinitionen av Eurohorror och ingenting kommer att ändra på det. Ingenting blev sig i närheten likt efter Fulcis röjar-turné mellan 1979-1982.

2. SUSPIRIA

Det samma kan man i och för sig säga om den här stänkaren - En film som slår det allra mesta på alla tänkbara kroppsdelar. Den är helt igenom perfekt. Har du inte sett den, så gör det nu. Annars kommer du aldrig att bli lyckligare. Det här var och är inget skämt längre.

3. CANNIBAL HOLOCAUST

Elakingen numero uno. En av de få rullar vars stake har stått lika hårt genom alla tider. Ingen, och jag menar INGEN ser Ruggero Deodatos mästerverk och glömmer den sedan. Respekt.

4. ZOMBI 2

Startskottet för riktigt splattig Zombie-Splatter. Den här graderas högt inte bara för att sparkar katastrofala mängder med arsle, utan för att den helt enkelt är så nära perfekt man kan komma. Variety ville ha en "Dawn Of The Dead"-variant och fick något helt unikt. "Zombi 2" blir också bättre och bättre för varje titt.

5. PROFONDO ROSSO

Giallo-rökaren no. 1. ´Nuff said. Bara se den, älska den och håll två saker - Håll med om att den är Den Ultimata Giallon och håll käften om att den skulle ha brister. En rulle som inte ens Mario Bava hade kunnat göra bättre.

6. LES YEUX SANS VISAGE

Världens första riktiga stek Eurohorror borde naturligtvis ligga ännu högre upp i listan, men... "Suspiria" och "The Beyond" är totalt oslagbara på så gott som alla kända plan. Därför hamnar Georges Franjus klockrena "Mother Of Eurohorror" bland de ultimata klassikerna. Och den var så rejält långt före sin tid att den inte fick den uppmärksamhet som den förtjänade.

7. LES LÈVRES ROUGES

En lesbisk 1600-tals grevinna som har överlevt genom tuffa tider genom att sörpla lite blod från människor vars liv hon nästlar in sig i utan att man har en suck att komma undan. Den här rullen har allt. Den här rullen omdefinierar än en gång Eurohorror ända ned till fotknölarna. (Vilket hände relativt ofta på 70-talet.) Harry Kümel bevisade samma sak som Georges Franju - Att Horror faktiskt är konst i grund och botten.

8. VAMPYRES

Utan ovan nämnda film hade säkert inte den här rullen heller existerat. Den här är bara aningen mycket mer fokuserad på det lesbiska rajtan-tajtandet. Vilket vi bugar och tackar för. Och den håller inte igen speciellt mycket med det röda stänket heller. Vilket också bara är bra.

9. NO PROFANAR EL SUENO DE LOS MUERTOS

Eurohorrors motsvarighet till "Night Of The Living Dead". Über-klassiskt, gory, bättre, tyngre och, ja, i färg! Och hade inte just de här Zombierna stönat, så hade de nog varit tysta än idag...!

10. PAURA NELLA CITTÀ DEI MORTI VIVENTI

Fulcis första stycke "Absolute Horror". Ett måste i var mans och kvinnas samling. Det är allt man behöver veta innan man sätter sig ned för att se på den. Ta en ordentlig titt på hur världen ser ut innan, för det här öppnar nya vyer. Jämför sedan de två sidorna och inse att Fulci är Il Maestro när det gäller att ta med sina observatörer på en cinematisk tur ut i Det Okända.

11. UNA LUCERTOLA CON LA PELLE DI DONNA

Phew... Fulci visste inte bara hur man snickrar ihop gedigen Splatter, utan också hur man fixar djup och karaktär i en Giallo som slår mycket som har setts i detta och många andra hushåll. Ett måste. I oklippt form, det vill säga. Här finns allt från hallucinatoriska snedtrippar, fin Gore och en fladdermusattack som får fågelattacken i "Fåglarna" att se harmlös och gullig ut.

12. REAZIONE A CATENA

Glöm "Black Christmas" också. I alla fall för ett tag. Det var inte den första Slashern som väldigt många påstår. Mario Bavas kanonrulle är däremot den film som faller in i kriterierna för vad som är en "Slasher" - Lika mycket som den är en slags Giallo. Med en body count på hela 13 pers.

13. BUIO OMEGA

Jag har sagt det förr, men det här är klimax för äckel-insmorda Gore-rullar som dessutom vågar vara så Sleazy att man nästan måste tvätta av sig efteråt. Såvida man då inte tänder på temat "nekrofili". För då är det här "fantasi-porr" för den som uppskattar det subtila i bildspråket. Man får alltså inte se något som kan klassas som porr (Däremot allt annat!), men här finns så mycket galenskaper att det är omöjligt att försvara sig. Ett uthållighetstest. En Eurohorror-milstolpe nedsölad med blod och inälvor. Gratulerar. Du är godkänd.

14. QUELLA VILLA ACCANTO AL CIMITERO

Det här stavar till HORROR med stora djävla bokstäver. Perfekt. Så ren och fullkomlig. Det enda lilla som Huset saknar är en lika stark förmåga att förflytta en till en annan värld. (Istället för att isolera en från den.) Bara DEN filmen är bättre på den punkten. Men det är inte mycket. Det här är Fulci när han var som absolut bäst.

15. LA CASA DALLE FINESTRE CHE RIDONO

Ett annat hus. Lika spännande att försöka sova i. Men inte riktigt lika bra. Men lik förbannat ett måste. Pupi Avati visar hur man tänjer på genre-gränser mot ett lyckat slutresultat.

16. DEMONI

Den här listan blir snabbt trång, men den kan inte existera utan Lamberto Bavas bästa rullar. Farsan hade varit stolt. Splatter, vass atmos och härlig 80-tals musik.

17. DEMONI 2

Gillar man inte "Demons" och "Demons 2", så måste man börja inse att man har felaktig filmsmak och att det kan vara ett tecken på någon allvarlig psykisk sjukdom. (Och detta hade man vetat om man hade läst psykologi på högskolenivå i några decennier.)

18. LISA E IL DIAVOLO

Mario Bavas definitiva mästerverk måste naturligtvis vara med här. Inget djävla snack om den djävla saken!

19. OPERA

Ytterligare en Argento-rulle - En smärtsamt vacker och våldsam "nästan-Giallo" utan motsvarighet. Du får korpar, knivmord, nålar under ögonen, Heavy Metal och Opera. Ärligt talat - Vad mer behöver man för att klara sig i en stenhård värld?

20. LO SQUARTATORE DI NEW YORK

Varför placerar man Fulcis misantropiska Sleaze-fest just på denna lista? Just därför. Den visar mental isolering och psyken som är på väg att falla sönder. Utloppet för detta sönderfall sker i mördarens fall i form av raseri gentemot omvärlden. Samtidigt är det här en av de smartaste deckargåtor som snickrats ihop genom åren.

21. NON SI SEVIZIA UN PAPERINO

Innan The Big F satte brännpunkten på Absolute Horror, så gjorde han ett par overkligt bra och karaktärsdrivna thrillers med sin beskärda del brutalitet. Den torterade ankungen har en scen som kommer att etsa fast sig i din hjärna för resten av livet. Om du känner att det finns ett tomrum i ditt interna referensregister över Eurohorror, så kommer det tomrummet att vara betydligt mindre när du väl har sett "Don't Torture A Duckling".

22. TENEBRAE

Mer Argento. Här är en äckligt bra och våldsam mordgåta och ett manus som minsann inte ligger många steg efter "Deep Red". En ultra-fin Giallo funkar alltid av sig själv. Den här har precis allt som genren är känd för. Och den har stått sig väl genom åren. Yxan är slipad.

23. NON HO SONNO

Lite fin Giallo från 2000-talet kan man väl aldrig få nog av? (Särskilt när det inte ens har gjorts så många.) Men man får i alla fall känslan av hur Gialli ser ut i modern tappning... Utan alla hysteriska kläder. Utan alla kurviga damer. Utan alla skrikiga färger. Utan... En del annat... Men Argento gör alltid det bästa av det som finns att tillgå och inte utan att uppdatera sig själv och genren som han jobbar i. Väldigt få lyckas med det här.

24. STAGEFRIGHT

Guld-Slashern bland alla andra. Den här är bäst och vackrast, helt enkelt. Michele Soavi visade att hur sliten en genre än blir, så går det alltid att förnya den. Och att varva förnyelsen med lite fantastiskt snygga Splatter-scener.

25. IL MOSTRO È IN TAVOLA BARONE FRANKENSTEIN

Här är verkligen något sprillans nytt i sammanhanget. En over-the-top Gore & Splatter version av Mary Shelleys klassiker. Som här blev en lika klassisk Eurocult-rulle. Och får man inte nog av en, så finns alltid...

26. DRACULA CERCA SANGUE DI VERGINE... E MORÌ DI SETE!!!

...Som passerar tillsammans med den ovanstående enbart för att de hänger ihop så fint... Inte lika splattig, men minst lika galen och med världens bästa Dracula.

27. INFERNO

Tvåan till Suspiria är nästan lika bra som ettan. Den har bara några få skönhetsfel som bara märks om man jämför den med originalet. Annars är det en sjuhelvetes skräckis med ett stort antal gastkramar per minut.

28. SCHOCK

Farsan Bavas sista film blev en sevärd, stämningsfull och riktigt bisarr tripp genom galenskap och spökerier. Den var också såpass inflytelserik att det så klart kom flera "uppföljare" både innan och efter Zombie-genrens rivstart.

29. ZOMBI 3

Fulcis tänkta comeback. Claudio Fragasso och Bruno Mattei kompletterade det lilla mästerverket som aldrig hade blivit klart annars. Se och bli förvånad över hur två filmer med lätthet får plats i en - En film som är ren Survival Horror (Innan det blev trendigt.) och en backup-film som förstärker konceptet med ni-vet-vad.

30. ZOMBI 4

Den "sista" italienska Zombie-rullen borde tillsammans med "Zombi 3" hamna högre upp, men nu blev det tyvärr inte så i ett större perspektiv. Men den är sevärd och ett Euro-törstande Zombie-freak kommer förr eller senare ändå att förstå dess plats i historien och sedan uppskatta de fina bitarna i den. Det här är en svår "guilty pleasure" som känns som ett svart får. Men som man ändå har starka sympatier för.

31. QUATTRO MOSCHE DI VELLUTO GRIGIO

Avslutet i den fantastiska "Djur-trilogin". Och vilket avslut det blev sedan. Argento höjde hela tiden ribban för Gialli genom att, som här och i "Deep Red", väva in element som kanske är "Hokus Pokus" i det verkliga livet men som blir fullt trovärdiga i svårknäckta nötter.

32. NIGHTMARE CONCERT : UN GATTO NEL CERVELLO

Så pass inflytelserik att Wes Craven i stort sett stal idén till sin "New Nightmare". Fulci levererar Splatter och han gör det så bra att mycket bleknar i jämförelse. Än en gång. (Och aldrig förr har scener från ett halvt dussin filmer återanvänts på ett klurigare och snyggare sätt.)

33. IMMAGINI DI UN CONVENTO

Ja, man kan tjafsa på dagen lång som kids med Downs, men att låta Joe D’amatos nunne-XXX hamna på en lägre plats än så här vore helgerån, kätteri och alla möjliga okända brott mot den katolska kyrkan. Eller något. Katolska nunnor styr världen. Och de här är så heta att du lika gärna kan se på filmen naken om du inte har råd att köpa nya kläder. För de du har på dig kommer ändå bara att brinna upp. (I alla fall känns det så.)

34. DARK WATERS

Mitt i den värsta jävla Horror-torkan sedan Eurohorror exploderade på fullaste allvar, kom Mariano Baino och smällde till med en omedelbar klassiker. Egentligen är detta en extremt viktig film i historien, men det går inte att komma ifrån att en drös andra filmskapare "hann före". Däremot finns det ingenting som tar ifrån "Dark Waters" dess mästerverks-stämpel och den som missar den kommer aldrig att veta hur bra Horror kan vara.

35. CONTAMINATION

Luigi Cozzi kanske inte har gjort så många mästerverk, men han fick till en ultra-fin spin-off rulle på "Alien". Charmigt och jäkligt bra blev det med några utomjordiskt grymma Splatter-FX (Magexplosioner och annat smått och gott.) och ett monster som man bara vill ta med sig hem och mata. Med grannar.

36. REQUIEM POUR UN VAMPIRE

Uppenbarligen brottas Giganterna närgånget vart man befinner sig i listan. Jean Rollins utflykter kan inte förbises om man hade som mål i livet att suga åt sig så mycket originella och unika Eurohorror-influenser som möjligt. Definitivt en av Rollins bästa, och om man uppskattar regissörens verk annars, så får man en fin liten dos "Absolute Cinema" här.

37. APOCALYPSE DOMANI

Innerstads-Action och kannibalistisk Splatter! Det är som två kalasrullar i en. Underhållningsnivån är på topp, och John Saxon och John Morghen är det hårdaste som går omkring i ett par skor och röjer.

38. THE BLIND DEAD SERIES

Amando De Ossorios serie om de ganska så sällan kyrkbesökande Tempelriddar-Zombierna. Den fjärde filmen i serien är lätt också en av de bästa. Atmosfären är om möjligt ännu tyngre och mer otäck än i de tidigare delarna. Toppklass. Serien är ett blodigt måste och avslutningen i "Night Of The Seagulls" är guld värd.

39. INFERNO DEI MORTI VIVENTI

Galenskaper högt och lågt. Non-stop underhållning. En pärla för några riktiga svin som varmt rekommenderas. Mycket hårdare kan det aldrig bli...

Och vad har vi sist? Jo, lite vilda attacker som har charmat fler än vad de är som vågar erkänna det.

40. RATS – NIGHT OF TERROR

Rats! Givetvis...! Vad Satan för post-apokalyptiska gnagare annars? Bruno Matteis / Claudio Fragassos vansinniga "Efter Bomben"-epos måste alltid vara med på ett hörn. Även om det är det mest avlägsna hörnet. Men likt en hörnpelare i vilken byggnad som helst, så är den lika viktig som någon annan hörnpelare. "Rats" har allt som gör dåliga filmer bra och ett älskvärt slut som ingen kan nämna utan att känna något alldeles speciellt i sitt hjärta.

...

Så se allihop och bli en mer harmonisk, friskare och bättre människa. Man vet ju med sig själv att man hade varit världens jävla kräk om man t.ex. inte hade sett "Beyond The Darkness" – För där har vi levnadsregler inpackade i var och varannan bildruta nästan. Eller hur?! Det var det den här listan gick ut på. Vägen till lycka och inre ro går här någonstans och jag har gett mig fan på att hitta den.

Nu är det annars ett bra läge att spöa sig själv oavbrutet i några timmar. För hur kan man vara nykter och förbise "The Girl Slaves Of Morgana Le Fay"?! Ingen vet och ingen kommer någonsin att veta. Allt är en ständig och otacksam kamp. Och till sist har vi inget annat val än att ta det lite lugnt tills nästa drös levnadsregler kan presenteras som en påminnelse... Till sig själv... Om man nu inte hittar någon att predika för...