Digital Holocaust


• Lens Flare! : April 2007 •
 
 
 
 

I N F O

 

 PUBLICERAD:

• 13 April 2007



 


 

Ö V R I G T

 
 
LENS FLARE!:
1. Fan, Det É På Riktigt » Best Worst Movie
2. Fan, Det É På Riktigt » The Real Cannibal Holocaust
3. Skitsnackaren och Halmdockan hälsar så gott
4. Fan, Det É På Riktigt » Once Upon A Time In Norway
5. Test » DVD-Reparationskit
6. Slösa bort lite tid med “The Euroslasher”
7. Gamla DVD-försäljningstrick som även är “Blu-ray”-säkrade
8. Mys-skräcken har 1000 brunögon » The Wicker Man (2006)
9. Cinemalfunctions » Alone In The Dark
10. Cinemalfunctions » House Of The Dead
11. Fan, Det É På Riktigt » Grizzly Man
12. KULT - Döden Är Bara Början
13. 63 minuter sketcher med “Studio S”
14. Slutet På VHS-Eran » Del III : 90-talet sög oavsett
15. Så stoppar vi patetiska censurivrare
16. Gammal skåpfilm » Afganistan - The Last War Bus
17. Halloween : Filmtajm Djävlar Anamma!
18. Slutet På VHS-Eran » Del II : Piratkopior köpes till varje pris!
19. Slutet På VHS-Eran » Del I : X-rental-freaksen Vs. Bootleg-svinen
20. Forskare : Skräckfilm är bra för hälsan
21. Ät skit, Antipiratbyrån!
22. Sjuk i huvudet nu?
23. 50 filmer som skrev historia
24. Läskiga Grejer - 1982 A.D.
25. Hellre oseriös än en av de där
26. Den Slutgiltiga Plagiatören
27. Insikten Om Utsikten Över Sanningarnas Fundament
28. Forbidden Forest
29. Fattiglappens Widescreen T.V.
30. Halloween : Idiotisk Trick Or Treating


 


 
 

1983 introducerades CD:n som ett nytt medium på den amerikanska marknaden. Genom övertygande och effektiv marknadsföring blev formatet en ny standard inom musik. Djärvt förutspådde man inom kort att CD:n på sikt skulle slå ut LP-skivorna på vinyl. För det fanns minsann flera avgörande fördelar - CD:n var betydligt mindre och mer kompakt. Den sades också vara tåligare och bättre. Och framförallt... Digital.

Absolut. CD:n är som bekant mindre och mer kompakt. Nyhetens behag var det ju ingen skillnad på om man jämför med andra revolutionerande uppfinningar. Men "problemet" är ju bara det att musik, precis som film, är konst. (Kanske inte helt och hållet datorgenererad Techno och... Vad det nu ska föreställa... Med sina stulna tresekunders-samplingar / beats som någon annan redan har gjort.) Ja, åtminstone i de fall där musikerna faktiskt kan hantera ett musikinstrument och arrangerar låtar. (Vilket borde vara en grundförutsättning, precis som färg och penslar är för en konstnär som målar bilder.) Och då är det ju inte helt fel med ett format som återger konstverket så väl som möjligt. Det kan man inte säga att CD:n gör p.g.a. hur de (oftast) mastras. Vilket säkert är en av förklaringarna till varför CD-försäljningen har dalat markant den senaste tiden. (Fast det här försöker ju vissa rövhål skylla på "Internet" och den "hemska nedladdningen".)

Man får en sämre produkt, helt enkelt. (Och nästan alltid, tydligen. Googla på detta om du fan inte tror mig.)

Formatet, var det ja. Vad än CD-fantasterna säger, så kan man aldrig komma ifrån att musiken är digitaliserad. Och mixtrad med. Alla som någon gång har scannat in en bild och sedan granskat själva inscanningen förstår vad digitalisering gör med en bild - Den hackar upp bildinformationen i 1:or och 0:or som sedan datorn kan återge grafiskt. Den återger, alltså. Inget mer. Och ju fler 1:or och 0:or desto närmare kommer man originalets upplösning. Men om man verkligen ska nå originalets upplösning, så skulle det behövas så mycket information att det blir ohanterbart för både användare och många datorer. (Och ändå är det inget som säger att mediet i sig är perfekt för att återge bilden.) Det här skapar oundvikligen en barriär mellan det som är analogt och det som är digitalt. Nu så innefattade nyss nämnda exempel en grafisk bild, men digitalisering av ljud fungerar likadant - D.v.s. att man återskapar något med hjälp av matematiska operationer. Speciellt MP3-formatet förintar väsentliga och absolut märkbara nyanseringar i ljudet då t.ex. gitarrer, cymbaler, kaggar och virvlar inte är digitala instrument från början.

I och för sig har inte en vinylskiva lika hög upplösning i de inre spåren som i de yttre spåren av rent fysiska skäl, men ljudet förblir ändå en exakt spegling av det som en gång spelades in. "Anti-Vinyl Klubben" avfärdar ofta formatet p.g.a. "knaster" och "klick-ljud". Om bara skivan är väl omhändertagen, så hörs inte knastret när lite högre ljud spelas upp. (Och ärligt talat köper man inte en skiva för att lyssna på tystnad.) Och om man hör klick-ljud på en skiva, så är det en mänsklig faktor - D.v.s. att man har gjort någon sorts åverkan på själva ytan. Man kan så klart "rensa bort" knaster och annat digitalt med diverse program. (Och följaktligen förvanska original-ljudet. Det är inte fysiskt möjligt att ta bort information ur en ljudbild utan att även ta bort ovan nämnda nyanseringar.)

Det här har bevisats vetenskapligt och debatterna fortsätter. Men oavsett vad, så finns det en orsak till varför instrumenten på väldigt, väldigt många (För att inte säga det flesta.) vinylskivor låter varmare och mer levande - Antingen har vinylen mastrats på ett mer fördelaktigt sätt än CD:n, eller så har man helt enkelt inte fipplat med ljudet. (Gå t.ex. till YouTube och sök på "The Loudness War" för en betydligt bättre förklaring.)

Och så var det det där med "tåligare". Tangentiella repor är både CD:ns och vinylens värsta fiender. På båda formaten märker man att låten "hackar" respektive fastnar i samma spår. Beroende på hur djupt spåret är givetvis. Radiella repor brukar inte ställa till det på samma sätt. Men är den på fel ställe på CD-skivan, så är det adiós. På en vinylskiva hör man "bara" ett klick om repan skulle råka vara djupare än en s.k. ytrepa. (D.v.s. en som man känner med fingertopparna.) Fingeravtryck kan få en CD att skippa, men på en vinylplatta märks de inte lika mycket. (Fast den som sätter flottiga fingeravtryck på en skiva borde pryglas och steglas.)

Och då har vi ju ändå inte nämnt själva mediet...! Vinyl-formatet innefattar ett eget substantiellt universum. Man får ett fantastiskt omslag. (I alla fall om man köper Metal-skivor. :) Ett omslag som är flera hundra procent större än omslaget till texthäftet i en CD-utgåva. Gatefolds är så så bedårande att man drunknar i sitt eget dregel. Bildvinyler är så vackra att det håller på att hända en liten olycka. Och ibland pressas vinylerna i olika färger. Samma album är oftast också pressad i flera olika länder. Och sjutummarna är verkligen singlar i ordets rätta bemärkelse. Vinyl är ett fysiskt medium helt enkelt - Konstverk som skapar en närhet till själva musiken som den representerar.

Vad har då CD:n att komma med? Ljudet är i och för sig ofta klart och tydligt, men lika ofta är det jämntjockt och för vasst. (Detta har också bevisats vetenskapligt.) Och det saknar ofta det både hör- och mätbara djupet eftersom man kapar av topparna genom att först dra upp ljudstyrkan så mycket det går innan man utjämnar nivån.

Så här ser väldigt många ljudvågor ut om man jämför dem med varandra rakt av:

Annars är CD ett bekvämt lagringsmedium och ett nödvändigt ont som man motvilligt "tvingas" skaffa om ett visst album inte råkar finnas på vinyl. Digi-packs är i och för sig charmiga, men det bär inte så långt då man inser att man har blivit blåst på original-soundet.

Och MP3...? Det är för helvete inte ens värt att kallas för ett format. ("Men det tar 10 gånger mindre plats! Man får plats med sju album på en CD! Wow!" Precis... Gissa en gång vad det är på bekostnad av?) MP3 är bara något man kan tanka ned för att man ska få höra hur en skiva låter innan man kanske köper den. Eller något man kan ha för bekvämlighetens skull om man gärna vill lyssna på något medan man exempelvis jobbar. Men att säga att man "har alla skivor" med ett visst band för att i nästa sekund avslöja att man "har dem på datorn" är vedervärdigt. Återigen - Man har ju inte "Mona Lisa" på väggen hemma bara för att man har printat ut en bild ur en gammal tidning.

Man undrar också hur det är fatt med mänskligheten. Hur gick det från LP-formatets glada dagar till 1991 då någon satt på ett universitet i Hannover och kom på ett sätt att göra låtarna på en CD-skiva till filer? Några år senare började de ju spridas via nätet med skitslöa modem. Och de lät (Och låter.) som skit i annat än 25 Watts datorhögtalare... Det "lustiga" är att detta sedan blev det populäraste formatet på marknaden (Marknaden?!!) inte ens tio år senare... Nåväl. Givetvis är musiken viktigast. Men det är lika viktigt att den presenteras rätt. För människor som ändå inte bryr sig eller bara ser musik som en "slit och släng"-produkt är säkert MP3 det bästa som hänt sedan Sonys Mini-disc åkte ned i avloppet.

Men skit för all del i det och stöd vinyl-formatet. Det finns en orsak till varför LP-skivor fortfarande släpps. Låt de andra tycka att MP3-formatet är "skitbra" och förr eller senare inse varför MP3 kallas för ett "förstörande format".

Precis som CD också har blivit en representant för.